Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Ronny Svensson: De små kommunerna gör så att demokratin stärks

Krönika: Kommuner

Annons

I min förra artikel om de små kommunernas framtid (DD papper 29/7) citerade jag ett oroande uttalande från ordföranden i den statliga utredningen om kommunernas framtid.

Han säger att han är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan vi får färre kommuner till förmån för storkommuner. Jag ställde i min krönika frågan på sin spets sett med dalaögon: kommer befolkningsmässigt små kommuner, som Orsa och Gagnef, att försvinna?

Det har under hela efterkrigstiden funnits starka krafter som önskat att vi redan på 1950-talet gjorde storkommuner av de då drygt två tusen kommunerna. Det blev istället drygt tusen nya kommuner.

Och 1974 blev de 278 stycken (idag 290 kommuner). De nya kommunernas storlek, med en tydlig centralort och ett önskat invånarantal på minst cirka åtta tusen personer, och dess skatteunderlag skulle garantera att grundskolan kunde genomföras fullt ut.

Kommunstorleken skulle även gynna bostadsbyggandet och en utvidgad social service, för inte minst barn och äldre generationer. Men detta var inte nog för storkommunivrarna. De ville gå längre. Och någon kanske kommer ihåg att en statlig utredare på 1980-talet tyckte att det räckte med fyra kommuner för hela Dalarna.

Många centralbyråkrater såg kommuner mer som administrativa apparater, som skulle garantera att statsmakternas krav på det lokala samhället kunde förverkligas.

En av dåtidens landshövdingar ansåg i stil med denna ideologi att det räckte att staten koncentrerade sina investeringar till tre storstäder, vars smulor därefter kunde stödja andra regioners tillväxtambitioner – en typ av marknadsstyrd samhällsplanering som tyvärr lämnat en del skrämmande igenkännbara fenomen efter sig.

Om man ser tillbaka några decennier finner vi att små kommuner har varit mer innovativa än andra när det gäller demokrati, men även till exempel näringslivssatsningar.

Demokratiska processer i små kommuner, oftast med stark landsbygdsprägel, som Bräcke och Åre i Jämtland, Orsa och Malung/Sälen i Dalarna, Mark och Ale i Västra Götaland och Kramfors i Västernorrland, har gett oss mer utvecklade modeller för breddning av demokratin.

I kommuner som dessa har vi utvecklat kooperativa styrformer, decentraliserad kommunförvaltning, handlingskraftiga byalag och kommunbygderåd samt nya former för aktiv och kontinuerlig dialog mellan medborgare och kommunledningar.

Utan inte minst de ideella insatserna i kommuner som de nämnda skulle inte kommuner fungera så väl som fortfarande är fallet – även när det gäller den offentliga servicens effektivitet och kostnader. Vi-andan i kommunerna har blivit en extra styrka och bland annat bidragit till mängder av innovativa lösningar också på näringslivsfronten.

Småkommuner som Pajala, Storuman, Hedemora, Hällefors, Norberg, Vadstena och Valdemarsvik är exempel på kommuner som visat att det finns en extra innovativ kraft i områden som ibland måste kämpa extra för sin överlevnad och utveckling.

Innovationskraften i små kommuner visar sig även på andra områden, som nydanande samarbetsformer mellan kommuner. Här finns nätverk som Inlandskommunerna, SmåKom, det Nationella Banknätverket, Vattenkraftskommunerna och en rad andra nätverk som genom sin bredd och demokratiska uppbyggnad påverkat och fortfarande påverkar en hel del viktiga beslut.

De många små kommunerna i smålandslänen är ett utmärkt exempel på att flera i perioder starkt utsatta små kommuner i nära samverkan med lokala sparbanker och ett stort antal småföretag lyckats skapa en regionalt utbredd Gnosjöanda som påverkat industristruktur och ekonomisk tillväxt i hela landet.

Det finns naturligtvis en del problem som är förknippade med små kommuner – särskilt för de på längre avstånd från större arbetsmarknader.

Som det visades i den förra artikeln har vi dock i Sverige kunnat motverka stora geografiskt och demografiskt präglade nackdelar med en solidarisk fördelningspolitik.

Innan IT-näten byggdes ut var kommunikationshandikappen stora på landsbygden. Idag utgör dessa väl utbyggda system en fullständig revolution till stöd för en spännande lokal utveckling.

På detta område kan vi gå vidare genom bland annat förändrade roller mellan olika nivåer och andra beskattningsformer för exploatering av våra rika naturresurser – inte bara vattenkraften.

Små kommuner ligger mestadels på landsbygden i hela landet, där de gröna näringarna kommer att bli allt viktigare för framtiden Sysselsättningen kommer att öka på många håll och därmed de lokala intäkterna.

Innan IT-näten byggdes ut var kommunikationshandikappen stora på landsbygden. Idag utgör dessa väl utbyggda system en fullständig revolution till stöd för en spännande lokal utveckling.

Deppa inte! Kommuner som Orsa och Gagnef har en mer spännande framtid än någon kan ana!

Ronny Svensson

ledare@daladem.se

Annons