Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Ronny Svensson: Hotas alla små skolor?

Krönika: Landsbygdens skolor

Annons

Frankrike, Ryssland, och Sverige, tillhör de länder i Europa med en mycket lång tradition av långtgående centralstyre och en underlig slags dyrkan av stark personlig och byråkratisk makt i pyramidens topp.

Gustav Vasa lade grunden till den statliga maktens orubbade traditioner in i vår tid och fenomenet tycks efter hand ha överfört ideologin till många företag, regioner och kommuner.

Den svenska vurmen för storregioner och storkommuner är en påtaglig verklighet, i likhet med storbankernas, bensinbolagens och kooperationens ohejdade centraliseringar de senaste decennierna.

Detta har bland annat fått till konsekvens att maktetablissemangen starkt nedvärderat, förringat och till och med förlöjligat olika småskaliga och väl decentraliserade lösningar. Detta antingen det gäller kommuner, skolor, bankkontor eller arbetsförmedlingar.

Just nu när jag skriver denna krönika meddelas från Norge att protesterna mot de ökade centraliseringarna av främst service och infrastruktur samt krav på större kommuner under Erna Solbergs regeringsperiod på kort tid kraftigt har gynnat partier som driver landsbygdens frågor.

Dessa omständigheter kan vara väl motiverade att koppla till de aktuella nedläggningarna av små skolor i Dalarna under 2019: Idkerberget i Borlänge, Garpenberg i Hedemora och Djura i Leksand.

Det som förenar dessa tre händelser är snabba kommunala beslut, stark kritik från föräldrar och ortsbor, obefintlig eller bristande dialog samt nedvärdering av små skolors kvalitet och roller i en ort.

På 1970-talet ledde protester mot nedläggning av små skolor till stora politiska och nationella debatter med följd av lagstiftningen ändrades till de små skolornas fördel. Idag är läget annorlunda. De lokala frågorna får på sin höjd ett litet utrymme i lokala och regionala medier.

Det jag saknar när det gäller landsbygdens, de mindre orternas och de små skolornas, framtid är en långsiktigt löpande och djupt saklig dialog mellan kommunansvariga och berörda orter, elever och föräldrar.

Att komma med diktat och ofullständiga eller felaktiga data alldeles innan ett avgörande kommunalt beslut skall fattas är vare sig klokt eller sann demokrati.

En långsiktig och allsidig dialog kring samtliga skolors framtid i en kommun, även de stora centrala skolornas väl och ve, behöver också diskuteras vilket nästan aldrig sker. Det kan leda till att man:

Att man sätter in skolfrågan i ett större framtidsperspektiv där det handlar om en kommuns alla möjligheter att bli mer attraktiv.

- Analyserar små och stora skolors allehanda för- och nackdelar. Idag diskuteras oftast enbart små skolors faktiska eller påstådda brister

- Kan finna fler lösningar som att tillsammans med en grannkommun skapa en gemensam skola, att man undersöker elevers och föräldrars intressen av att pendla från en större till en mindre orts skola eller att man använder modern teknik för att klara en fullvärdig undervisning

- Undersöker en orts möjligheter att utvecklas genom ny service och nya bostäder

- Sätter in skolfrågan i ett större framtidsperspektiv där det handlar om en kommuns alla möjligheter att bli mer attraktiv.

Vilken dalakommun vill arbeta efter ett sådant recept i framtiden?

Ronny Svensson

ledare@daladem.se

Annons