Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Ronny Svensson: Landsbygden blev restpost

Krönika: Landsbygdspolitik

Är den svenska landsbygden och dess kvaliteter något som svenska folket eller riksdagen bestämt eller är det resterna av många decenniers misslyckade eller kanske medvetet otillräckliga politik – det som återstår när mycket lagts ned och löften brutits?

Vi kan kalla det en residual, eller restpost, som betyder det som återstår när strukturomvandlingen och otillräcklig politik gjort sitt från 1965 fram till idag.

Att jag utgår från året 1965 beror på att regering och riksdag det året satte igång något de kallade aktiv regionalpolitik – en politik som skulle minska eller åtminstone hejda de ökade regionala klyftorna i Sverige.

Frågan är vad som hänt sedan dess, eftersom befolkningen i stora delar av den genuina landsbygden upplever att det bara gått bakåt där en efter en av skilda servicefunktioner försvunnit och exempelvis statliga jobb snart är ett minne blott?

Den objektiva statistiken ger invånarna utanför storstäderna rätt. Omfördelning av viktiga basresurser till de större tätorternas fördel har varit närmast gigantisk under de 55 åren.

Även om vi fått åtskilliga paket från olika regeringars sida vars syften påståtts vara till stöd för landsbygdens utveckling – bland annat de omtalade EU-stöden – kan vi notera ilskan hos landsbygdens befolkning över att de saknar resurser för att vända de negativa trenderna.

Det regeringsförslag som kom 2017, vilket i sin tur byggde på en statlig utrednings 75 förslag, skulle ju ställa allt till rätta efter alla år av misslyckade landsbygdspaket. Vad hände?

Det är bland annat därför det är extra intressant att läsa Hela Sverige ska leva-organisationens färska rapport (Landsbygdsutredning – Av 75 förslag är 3 genomförda) som går igenom vad som gjorts av utlovade förslag under de senaste tre åren.

Som framgår av rapportens rubrik finner den ideella organisationen bara 3 av 75 utlovade löften genomförda i praktiken. Frågan är vad som hänt och händer med de återstående 72 utfästelserna?

De tre punkter som fått ett godkännande är relativt obetydliga sakfrågor – högre standard på myndigheternas samordnade IT-system samt en analys för att stärka kulturdeltagandet på landsbygden.

För att inte verka som en alltför hårdhänt domare i halvtid har man infört begreppet delvis genomfört utöver 40 blanka nej – ej genomfört.

Frågorna hanteras av den statliga byråkrati som mest av alla under de senaste 55 åren varit landsbygdens främsta utvecklingshinder.

Delvis genomfört betyder enligt texten ofta att statliga verk fått nya direktiv, att utredningar startats och att frågorna hanteras av den statliga byråkrati som mest av alla under de senaste 55 åren varit landsbygdens främsta utvecklingshinder.

Visserligen återstår en tid framåt innan den slutliga domen skall fällas, men av erfarenhet vet vi att satsningarna på landsbygden under efterkrigstiden:

- som regel syftat till att mildra akuta fenomen

- formulerats med optimism inför valrörelserna

- nästan utan undantag aldrig avsett tung infrastruktur

- ofta gällt kostnadsmässigt små insatser.

Om privata aktörer som affärsbanker och offentliga makthavare hade haft stor tilltro till landsbygdens utveckling skulle de 75 förslagen ovan redan varit på plats. Nu dominerar tomrummen bland de 75 förslagen!

Ronny Svensson

Debattör med inriktning på bland annat landsbygdsfrågor.