Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt

/
  • Finanskraschen kan bli början på något nytt. Satsa pengar på miljöinvesteringar och avveckla vårt oljeberoende tycker dagens debattörer Birgitta Hambraeus, Lars Nieckels och Kåre Olsson.FOTO:SCANPIX

Annons


Finanskrisen - hot mot klimatlösning, utbrister Aftonbladets klimatreporter Joachim Kerpner den 14 oktober.
I samma tidning konstaterar Ingvar Persson i en bisats att inte alla företag i Göteborg varslar. SKF har fyllda orderböcker och producerar mer miljöteknik, som utrustning för vindkraftverk. Och Lotta Gröning suckar: ”Partiledarna borde diskutera något nytt.”
USA:s finanspaket på 700 miljarder dollar och nolltillväxt i ekonomin innebär att ”plånboken blir tunnare och tunnare” för staten, tror Joachim Kerpner. Han är inte ensam om att ha ett dimmigt begrepp om vad pengar egentligen är på nationell och internationell nivå. Var tänker han sig att dessa pengar skulle hamna? Rimligen i ny utlåning. Och den utlåningen bör gå till dagens framtidsbransch: miljöinvesteringar.
Det är intressant att konstatera hur snabbt nationer är villiga att stötta ett av oss människor påhittat finansiellt system, baserat på ”Obegränsad tillväxt på en begränsad planet” och en energianvändning, som inte bara förändrar klimatet, utan som i grunden strider mot fysikens (termodynamikens) och biologins lagar. Hur klokt är det?
För att få perspektiv på beloppet kan man till exempel jämföra med Plan B, 3.0, av Lester R. Brown1. Där den budgeterade årliga globala kostnaden för fattigdomsbekämpning (mat, utbildning, hälsa) och återställande av naturen är budgeterade till 190 miljarder dollar, det vill säga /6-del av de globala militärutgifterna/år (2006).
Oljekrisen har lärt oss att den sorts industrisamhälle vi sedan 1950-talet byggt på billig olja, inte längre kommer att fungera. Vi har en mängd nyttig kunskap om hur mänskligheten kan försörja sig på naturens villkor, men vi använder den knappast. Lika viktigt är att vi nu vet att vi aldrig får en trygg värld om inte alla människor har grundläggande sociala rättigheter och möjlighet att försörja sig.
Fundamentalism och terrorism finner gensvar när orättfärdighet och förtryck råder. Vi kan nu välja att bygga det socialt rättfärdiga och ekologiskt ansvarsfulla samhället.
Ju mer vi utvecklar de soldrivna systemen, desto mer nytta skapar vi. Alltså kan den aviserade lågkonjunkturen i finanskrisens spår undvikas och i stället får vi full sysselsättning med satsningen på det framtidssamhälle som i stället borde förverkligas. Finanskrisen kunde bli ett gyllende tillfälle.
Det står klart att landsbygdens näringar blir centrala. De gröna växterna svarar för den enda verkliga produktionen, naturvetenskapligt sett. Det industrijordbruk som Jordbruksnämnderna finansierade och rådde bönderna till på 1960-talet innebar att man fastnade i oljeberoende insatsvaror som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Jordbruken koncentrerades och specialiserades, så att gödsel blev ett problem i stället för en resurs. Bonden blev alltmer ensam och konsument fjärmades från producent.
Maten tillagas i jätteindustrier med förpackningar, allsköns tillsatser och långa fossilbränsledrivna transporter som följd. Folk börjar protestera.
Staten bör stödja med råd och finansiering ett lantbruk utan fossilbränsle. Alltså ett som brukar de naturliga systemen och litar till vetenskap och tusenårig erfarenhet.
Det blir ett jordbruk som är en nettoproducent till skillnad från industri-jordbruket, som drar mer energi än det levererar.
Vindkraften har blivit nästan en folkrörelse, där man får stå i kö eftersom det finns för få tillverkare. Förenkla installation av små vindkraftverk i anslutning till enskilda bostäder, där husägarna enkelt skulle kunna leverera eventuellt elöverskott till elnätet och få skäligt betalt (som i Tyskland och delar av USA). Solceller är nära ett kommersiellt genombrott i stor skala. Den högtstående verkstadskunskap som inte längre efterfrågas för miljökrävande bilar bör kunna ställas om till framtidsdugliga produkter.
Bankerna har många intressanta och lönsamma projekt att satsa på. När det gäller investeringar som är riskfyllda och bara ger utdelning på lång sikt, är det naturligt att staten går in med kapital och beställningar i det privata näringslivet. Det gjorde Sverige till exempel för de norrländska vattenkraftverken. Vi ska inte arbeta med onödigheter, men det finns uppgifter för alla när vi bygger det socialt jämställda och uthålliga samhället.
Birgitta Hambraeus, Lars Nieckels
och Kåre Olsson

Fotnot: Lester R. Brown, Plan B, 3.0: Mobilizing to Save Civilization, 2008, sid 282. Dokumentet med tabeller och diagram i separata Excelfiler, kan fritt laddas ner från: http://
www.earthpolicy.org/Books/PB3/Contents.htm

Mer läsning

Annons