Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnan kommer med julen

Annons




Den kristna tron har förlorat i betydelse i takt med västvärldens sekularisering och tappat mark åt det kapitalistiska konsumtionssamhället. För nog köper vi än idag rikligt med gåvor till varandra under julen, och nog är det många som håller fester med dignande matbord för att fira jul. Men gåvorna och festen är inte uttryck för att högtidlighålla frälsarens födelse. Kanske firar vi jul enbart för att det är tradition, en vana som förs över från generation till generation utan större ifrågasättanden.

Studenter vid högskolan Dalarna har under tre år undersökt julens betydelse. Enskilt gör varje student en observation på valfri del av julen, men när deras enskilda berättelser sammanställs framträder en gemensam bild av julens betydelse i dagens Sverige. Maria Lindström, som läser tredje året på socialarbetarprogrammet, åskådliggör några av julens mest betydelsefulla beståndsdelar:
I år tog julen en ny vändning i och med att min mamma blev allvarligt sjuk. Inom familjen diskuterade vi hur viktigt det var att vi samlas på julen, för den kanske sista julen med mamma. Vi hann inte fira jul tillsammans. I år kommer mamma att saknas under julen. Och den här djupa saknaden som gör sig särskilt påmind under julhelgens gemenskap får oss att fundera över julens betydelse som ett socialt, snarare än ett kristet, firande.

Gemenskapen är nämligen det som framstår som viktigast i vår nutida förståelse av julen. Gemenskap inom familjen, släkten, vänskapskretsen och ibland byn eller grannskapet. Mycket av julens förberedelser handlar om att samordna var ett sällskap ska träffas, vid vilka tidpunkter olika måltider ska intas och hur sällskapet kan säkerställa att alla kan vara med. Under julen vill vi inte att någon ska saknas.
Många berättar om julen som den enda helg på året då alla samlas. Och gemenskapen är många gånger generös: Alla är välkomna och ingen ska behöva sitta ensam under jul! Julens gemenskap rymmer en omsorg om en gemensam stund under vilken ingen får lämnas utanför. Denna omsorg om allas värdefulla delaktighet visar sig också vara något som många saknar under resten av året då alla har fullt fokus på sitt eget.

Också de som deltar i ett kristet julfirande berättar om julottan som ett öppet rum för gemenskap som bryter av mot resten av årets sociala samvaro. Vad de upplever under julottan är en stillsam, tyst, outtalad men stark känsla av gemenskap. De upptäcker hur deras närsamhälle i ottans upplysta mörker kommer i gemensam rörelse.
Många tar sig upp i tidig morgontimme för att samlas i kyrkan. Juldagsmorgonen utgör ett slags undantagstillstånd i vardagen, en möjlighet till eftertanke och gemenskap i ett rum som annars inte besöks av så många människor.
Julen omnämns ofta som barnens högtid. Men den bild av julens betydelse som framträder i våra observationer är att vuxna liksom barn är påtagligt uppspelta över tomtens ankomst, gröten på trappen, julklappsutdelningen och den gemensamma matlagningen.

Och under ytan av alla praktiska göromål som julen omfattar framträder en bild av julen som inte alls är uttalad men som är påtagligt närvarande i många hem. Och detta är att om julen ska tillskrivas någon familjemedlem, så verkar det inte vara barnen utan snarare mamman. Det är många bilder av mamman som framträder i berättelserna om julens betydelse. Mamman i köket, mamman som pyntar, mamman med knapp ekonomi som under året lägger undan pengar för att kunna köpa julklappar, mamman som i smyg gömmer paket vid sängkanten åt sina sedan länge vuxna barn, mamman som ser till även de ensamma männen i byn eller på gatan bjuds in till ett julbord. Också detta framträder i Maria Lindströms observation. De typiska könsroller vi faller in i under julen känns också helt okej. Vi har oerhört stora förväntningar på oss under dessa dagar. Allt ska vara på topp, alla ska vara glada. Om någon bråkar eller är ledsen så är julen förstörd.

I denna moderliga bild blir emellertid också en baksida av julens gemenskap och gemyt synlig. För trots all omsorg om inkludering i gemenskapen, så ser vi också dem som inte vill eller kan vara med under julens högtidliga festligheter. Vi ser en del frånvarande män i hemmen och vi ser de människor som inte tillhör en tydlig gemenskap att samlas tillsammans med. Ibland är det också så att det mest betydelsefulla hos något framträder med tydlighet när vi möter dess motsats. Maria Lindström upplever detta tydligt i en observation på en lokal pub på julaftonens kväll. Vad hon möter på puben är en lokal som saknar all slags pynt, där det inte är julprogram som visas på TV-apparaterna, utan sporten. Ingenting i lokalen påminner om att det är jul. Det är, på sätt och vis, som om det är vilken vanlig kväll på året som helst. Männen som finns i lokalen tar en öl, och en öl till. För det är i stor utsträckning män i en brokig blandning som samlats på den lokala puben denna kväll. Någon av dem utbrister Jag bryr mig inte om julen.

Under promenaden hem från puben framträder en sak med tydlighet. Julen är en högtid då vår sociala situation visar sig i extrem form. Om du är del av en familj är du aldrig så mycket av en familj som på julen, om du är mamma är du aldrig så mycket mamma som på julafton, om du är frånskild är du aldrig så tydligt utan den familj du skiljts från som på julafton, om du har förlorat en nära anhörig känns förlusten extra stark på julafton, och om du är ensam så är du aldrig så ensam som på julen. Den ensamme blir extra ensam för att andra är så extra mycket tillsammans just denna dag.

Så, vad betyder julen? Det är svårt att säga. Men det är tydligt att julen betyder något, vare sig vi vill det eller inte. Det är oundvikligt att dras in i julen på ett eller annat sätt. Det spelar ingen roll hur många gånger man säger till sig själv att jag bryr mig inte om julen. För när den väl kommer så känns den.

Maria Lindström