Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnodagen glöms i Mora

Annons

Hur firas kvinnodagen i det världsberömda manliga Mora?
Inte alls.
Det är svaret efter en titt in i Vasaloppshuset och Zornmuseet.

Här staplas de hierarkiska symbolerna på varandra. Gustav Vasa-statyn vid vasaloppsmålet, Zornstatyn i Tingshusparken, statyn med skidåkaren som kraftfullt stavar fram nedanför klockstapeln.
DD ger sig ut på jakt efter kvinnorna, i spåren av de stora männen.
Jon Svensson är marknadschef för Vasaloppet. Museet nyöppnades inför årets tävlingar. Här har inget särkskilt gjorts inför kvinnodagen.
– Vi har fullt schå att ta igen oss efter tävlingarna.
Vasaloppet har ändå en dramatsisk kvinnohistoria som skymtar fram på bilderna i entrén.
Gymnastikdirektören Margit Nordin från IFK Grängesberg åkte Vasaloppet 1923. Efteråt beslutade styrelsen enhälligt att förbjuda damer tillträde till tävlingen.
Det är inte bra för kvinnokroppen att åka skidor så långt. Det är oskönt att se kvinnor flåsa och bli svettiga och snoriga, sas det på styrelsemötet.
På sextio- och sjuttiotalen klädde kvinnor ut sig i lösskägg och mustascher och åkte Vasaloppet i smyg.

Proteståret 1968 satte sina spår i Vasaloppet. Expressen har en skandalrubrik till artikeln om Ulla Johansson från Gävle som hotade vakterna med sina vassa skidstavar när de lyfte henne från spåret.
När vakten Tore Eriksson lyfte Gudrun Wall från spåret strax före målet blev det vild brottning, skriver Expressen.
Inte förrän 1981 blev det tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet.
– Det är helt otroligt. Man kan inte tro det är sant, säger Jon Svensson.
Tjejvasan började 1988. I dag deltar kvinnor i alla tävlingarna.
Jon Svensson säger att cirka 25 000 av årets 66 000 skidåkare är kvinnor.

Utanför Zornmuseet sitter en stor porträttbild på väggen. Johansson v/s Zorn heter utställningen. Det är skulptören Peter Johanssons ansikte i Zorns självporträtt.
Det är sista dagarna på Peter Johanssons utställning, konstnären från Sälen med falukorven och de skivade dalahästarna.
– Jag är olyckligt ovetande om vilken dag det är. Vi har inte planerat någonting inför kvinnodagen, säger Karin Högberg, sekreterare på Zornmuseet.

Zorns målningar av de kvinnliga modellerna med sinnligt nakna kroppar och skimrande hud ska inte överföras på hans kvinnosyn, säger Karin Högberg.
– Som person var han väldigt modern för sin tid. Han ser kvinnor som likvärdiga, sin hustru, sin mor och sin mormor.
Zornmuseet i Mora har aldrig haft någon utställning om Zorn och kvinnorna.
– Vi har pratat om det många gånger, att ha en stor sommarutställning om kvinnorna i hans konst, säger Karin Högberg.

Birgit Nilses Gröndahl