Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Landsbygdens service håller på att krackelera”

Annons

– Landsbygdens service håller på att krackelera över hela landet, säger Ronny Svensson, landsbygdsforskare och en av forskarna i Bergslagsgruppen som funnits i drygt 30 år.

Det krävs radikala statliga grepp för att motverka den utveckling som pågått i decennier på landsbygden, säger han.

– Lanthandeln är bara en del av det som försvunnit. Det är ofta den sista servicepunkten i en ort som försvinner. Dessförinnan har ofta allt från bankkontor och mackar och till och med kommunal service som bibliotek och bussförbindelser försvunnit.

Man måste ta ett större statligt grepp för att servicen på landsbygden ska ha en chans. Det räcker inte att enbart koncentrera sig på att rädda lanthandeln, säger han. Han är mycket kritisk till att två statliga utredningar som hade en rad bra förslag ”slängdes i papperskorgen av regeringen.”

– Redan 2006 kom en statlig utredning – landsbygdskommitténs slutrapport – där Erik Nilsson, nuvarande fotbollsförbundets ordförande, då kommunalråd i Emmaboda, presenterade en mängd förslag på hur servicen på landsbygden skulle förbättras.

Tre år därefter kom en annan utredning, av enmansutredaren Lars Högdahl, också med förslag på hur lanthandeln och annan service på landsbygden skulle stagas upp, berättar han

Men bägge utredningarna lades i papperskogren och ledde inte till någonting. Karl-Erik Nilsson presenterade en enig utredning där alla partier var med. Och i det andra fallet var det cirka 500 remissinstanser som var positiva, säger han.

– De enda negativa var främst tre statliga verk: Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan. Och då backade regeringen.

För att lanthandeln ska klara sig krävs radikala grepp, säger han.

– Det blir svårt för enskilda företag att överleva även om inte stödet till exempel till lanthandeln kopplas till infrastrukturinvesteringar som vägar, järnvägar och högklassiga bredband.

För lanthandeln att det bästa är att de bildar ett eget grossistföretag som löser problemet med att de får betala dyrt för sina leveranser, anser han.

– Redan i slutet av 70-talet började Konsumentverket diskutera på vilket sätt de kunde stödja landsbygdshandeln, berättar han. Och under alla år har de försökt komma med olika typer av förslag. I stort sett bara de mindre kostsamma har blivit genomförda.

Huvudproblemet i dag är att grossiströrelsen på livsmedelssidan drivs av tre stora matkedjor : ICA, COOP och Axfood, betonar han.

– Om inte deras monopolliknande struktur bryts går det inte at lösa detta stora samhällsproblem, säger han.

– Då är enda lösningen att lanthandeln bildar ett eget grossistföretag, helst tillsammans med de regionala matvarunätverken som finns i nästan hela landet, även i Dalarna där småskaliga livsmedelsproducenter går samman och lyfter fram sina produkter, framför allt kvaliteten.

Han frågar sig också varför riksdagen inte undersökt varför Konkurrensverket ständigt tillåter att konkurrensen på livsmedelssidan inte fungerar och att inget görs.

– Enligt svensk lag är det inte tillåtet ha den ordning vi har i dag på livsmedelssidan där tre stora bolag behärskar både inköp och försäljning. Konkurrensverket misslyckas år från år med att göra något åt den här situationen på grossist- och livsmedelssidan, säger han.

Riksdagen bör se till svensk lag och också rösta fram förslagen för statlig service och landsbygdsservice som de två statliga utredning kom med 2006 och 2009, säger han.

– Riksdagen bör se till att svensk lag följs och att de viktiga förslagen från utredningarna 2006 och 2009 görs till en regeringsproposition. Då finns det en chans att dagens utarmning av landsbygden stoppas och servicen kommer tillbaka, eller åtminstone blir kvar, säger han.

– Regeringar har fått konkreta fakta och förslag serverade framför sina fötter men inget har hänt.

Den senaste statliga utredningen pekade på en modell där offentlig, privat och ideell service samsades och där man skulle kunna ha väldigt många olika funktioner för att få en stadga i den lokala servicen.

Inom Bergslagsgruppen där forskare samarbetare med kollegor runt om i landet har landsbygdsutveckling dominerat på olika sätt under åren, berättar han.

– Vi har följt utvecklingen, bland annat när det gäller medborgarkontorsinspirerade verksamheter som bland annat finns i Dalarna i Stjärnsund, Äppelbo, Skattungbyn och Malung/Sälens kommun.



Kristina Vahlberg
kristina.vahlberg@daladem.se