Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landstinget föreslås ta över • Fyllecellerna kanske avskaffas

Annons

Berusade personer som omhändertas ska inte placeras i polisens fylleceller. I stället bör landstingen ta emot dem på tillnyktringsenheter inom sin missbruksvård
Förslaget välkomnas av polisen.
- Men det är inget nytt, säger Sven-Åke Petters, presstalesman för polisen i Dalarna. Diskussionen om en annan ordning har funnits länge. Frågan är om hur realistiskt det är.

Varje helg sover runt fem, sex personer ruset av sig i polisens fylleceller i polis-huset i Borlänge.
- Fylleri är inget brott så det finns en poäng i utredningen att vården som kan erbjuda hjälp har ansvaret, säger Sven-Åke Petters. Samtidigt har polisen skyldighet att hindra att folk inte far illa.

Personalkrävande

Varje kvart görs en okulär kontroll av den som lagts i cellen.
- Det är en personalkrävade uppgift. För polisen skulle det innebära en viss besparing om landstinget får den rollen. Men omhändertagandet blir fortsatt en uppgift för polisen.

Inga vattentäta skott

Nu är det inte vattentäta skott mellan polis och vården i sådana här ärenden.
- Kontakterna med ambulans och vården är bra. De som läggs i fyllecellerna ska vara kontaktbara. Är de inte det så körs personen till sjukhus.
- Polisen gör en bedömningen av allmäntillståndet men det är klar att det i enstaka fall kan var leda fel.
Nationell statistik visar att till upp till 100 000 gånger om året tas personer av polisen i enlighet med lagen om omhändertagande av berusade. De flesta hamnar i arresten. Baksidan är att årligen avlider i snitt fem personer i fylleceller eller på väg det.

Komplikationer

- Uppstår komplikationer är inte polisen utbildade att möta det. Det är fördelen med en ny ordning. Det skulle bli tryggare för såväl polis som omhändertagna.
Barn som omhändertas enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusad person) körs hem till föräldrarna.
Gerhard Larsson, som leder regeringens stora missbruksutredning, lägger i april ett betänkande om ändrade rutiner för hur berusade ska tas om hand.

Medicinsk bedömning

Han anser at polisen tvingas göra alltför svåra medicinska bedömningar.
För att öka säkerheten föreslår han att landstingen ska ha tillnyktringsenheter dit berusade kan föras.
Han tror att kontakten med vården kan leda till att fler med alkoholproblem inleder en behandling mot missbruket.
I glesbygden eller när de berusade är alltför aggressiva för tillnyktringsenheterna kan de placeras i arresten men en medicinska bedömning ska göras av personal inom vården.
Stig-Åke Petters ser ytterligare en komplikation i den föreslagna modellen.
- Hur gör man med kroniker som omhändertas dagligen? Hur stor del av vårdresurserna ska satsas?





HANS DAHLQVIST