Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Alla höjningar är inte av godo

När Miljöpartiet och Socialdemokraterna nu har enats om förslag på skatteområdet kan det konstateras att det inte direkt kommer att bli någon skatterevolution med den nya regeringen vid rodret.

Vissa förslag är mer framåtskridande än andra. Men i det stora hela händer inte så mycket.

Inkomstskatterna höjs för dem som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden, successivt trappas jobbskatteavdraget av, upp till lönenivån 123 000 kronor i månaden. Den som tjänar så mycket får inget jobbskatteavdrag alls.

Som tidigare aviserats tas rabatten på arbetsgivaravgiften för unga bort. Det är något som kommer att ske i två steg, med full effekt vid utgången av 2015. Den här åtgärden är den skatteförändring som förväntas ge störst tillskott till statskassan, nästan 19 miljarder kronor när den är helt genomförd.

Därutöver får som utlovat pensionärer sänkt skatt, men det kommer att ta flera år innan skatteklyftan mellan arbetstagare och pensionärer utraderad, inte förrän år 2020 enligt förslaget.

Alla dessa förslag har varit kända sedan tidigare, det är endast nivåerna som har korrigerats i regeringsförhandlingarna.

Men, det finns också föreslagna skattehöjningar i samarbetet som bör ifrågasättas. Till exempel den höjda löneskatten för personer över 65 år.

I dag är arbetsgivaravgiften för anställda över 65 år endast dryga 10 procent, att jämföra med det normala dryga 30 procent. Nu föreslås att löneskatten för 65-plussarna höjs till dryga 18 procent. Det här ska enligt förslaget öka skatteintäkterna med dryga två miljarder kronor. Men är en smart skattehöjning att göra? Nja. Den bör åtminstone diskuteras.

För i dag hävdar många politiker att vi måste arbeta betydligt längre upp i åldrarna än vad vi gör i dag. Något som än så länge inte realistiskt. Dels är arbetsmiljön på vissa håll inte kompatibel med ett längre arbetsliv. Dels har vi ett stort och reellt problem med åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Arbetssökanden som har nått åldern 55 plus blir på något konstigt sätt väldigt ofta osynliga i rekryteringsprocesserna.

Att då lägga ett förslag som ökar arbetsgivarnas kostnad för att anställa äldre går stick i stäv med önskemålet om att svensken ska arbeta längre. Att vi behöver förstärkning av skatteintäkterna kan vi konstatera. (Till exempel Konjunkturinstitutet menar att det krävs 120 miljarder i ökade skatteintäkter för att vi ska kunna bibehålla den välfärd vi har i dag.)

Med de förslag som den nya regeringen nu lägger skulle det innebära knappa 20 miljarder i ökade skatteintäkter. Det är alltså långt från vad som krävs. Men, det måste finnas smartare skattehöjningar att göra än att hämta hem ett par miljarder på äldres möjligheter att fortsätta sitt yrkesliv. Skattehöjningar behöver vi. Men hur och vilka måste vi kunna diskutera.

Anna Norling, Ledarskribent

Arbetarbladet