Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Barbro Engman: Ansvar kostar väljarstöd

Krönika: Partiernas politik och väljare

Annons

Det kärvar i opinionen för många partier däribland Socialdemokraterna. Lena Rådström Baastad, partisekreterare (S), är förstås inte nöjd, ”men inte heller förvånad över de låga opinionssiffrorna”. ”Vi ser att det har ett pris att ta ansvar”, säger hon.

Att ta ansvar anses vara ett strategiskt missgrepp i politiken. I samma ögonblick som ett parti tar på sig ansvaret för Sveriges väl och ve så förmodas väljarna vända dem ryggen.

Nu går det visserligen inget vidare för Moderaterna heller, trots att de inte har tagit ansvar för någonting annat än sin egen politik.

På goda grunder kan man anta att man inte straffas av väljarna för att man tar ansvar, utan man straffas för den politik man är beredd att ta ansvar för.

Är man exempelvis beredd att i regeringsställning ta ansvar för andra partiers politik, och lova dem att leverera den politik de beställt, så blir det givetvis lite knepigt att få till bra opinionssiffror.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven (S) och partisekreterare Lena Rådström Baastad (S). Foto: Filip Erlind / TT.

Förmodligen har inte så särskilt många lagt sin röst på S i hopp om att de ska försämra anställningstryggheten, införa marknadshyror och öka de redan stora ekonomiska och sociala klyftorna.

När S är beredd att driva en radikalt annan politik än den man säger sig stå för så leder det givetvis inte till ett ökat stöd. Det man sår får man skörda, även när det blir missväxt.

Hur många väljare S är beredd att offra på ansvarsaltaret är skrivet i stjärnorna. Men får man färre och färre påhejare så förlorar man till slut positionen som en regeringsbildare att räkna med även om man lyckas utropa sig till segrare trots att väljarstödet ligger still eller inte minskar så mycket.

Det var ju en populär modell efter EU-valet, där de flesta partier ansåg sig vara segrare oberoende av valresultat.

Vill man överleva som parti gäller det att se upp och hårdbevaka vad som sker i väljarkåren så att glappet till väljarna inte drar iväg ännu mer.

Men då meddelade Stefan Löfven lite överraskande, när Statistiska centralbyråns (SCB) stora valundersökning presenterades, att ”sådana undersökningar finns det tretton på dussinet av”, och ”det finns bara en undersökning som räknas och det är valresultatet”.

Lite snöpligt kan det nog ha känts på SCB när statsministern viftade bort myndighetens resultat som ointressant.

Nu är ju SCB en statlig myndighet, som Löfven och hans regering ger pengar till för att de bland annat ska genomföra kvalitativa opinionsundersökningar.

Lite snöpligt kan det nog ha känts på SCB när statsministern viftade bort myndighetens resultat som ointressant.

För inte tänker väl S avvakta till valet 2022 för att få svar på frågan om det var ett missgrepp att ta ansvar eller om det handlade om den politik man tog ansvar för?

Barbro Engman

ledare@daladem.se

Annons