Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Barbro Engman: Nej till marknadshyror!

Krönika: Bostadspolitik

Annons

Det är många nationalekonomer och fastighetsekonomer som deltar i den bostadspolitiska debatten. Däremot är det sällsynt att någon politiker upphäver sin stämma.

Regeringsformens skrivning om att ”det åligger det allmänna att trygga rätten till bostad” ligger sedan länge i träda bland pärmarna i lagboken.

Bostadspolitiken ses inte längre som en välfärdsfråga. Den har mer och mer kommit att handla om vilka ekonomiska modeller som ska ligga till grund för byggandet och boendet.

Det senaste inspelet kommer från Roland Andersson, professor emeritus i fastighetsekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm och Lars Jonung, professor emeritus vid Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Hyresbostäder på Södermalm i Stockholm. Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX.

De skriver i ett debattinlägg att en ”fri hyressättning enbart för nybyggda lägenheter riskerar att bli ett steg tillbaka i stället för en öppning. Målet måste vara marknadshyror för alla – utan undantag”.

Hyrorna blir visserligen höga men det leder i sin tur till att flera lägenheter kommer ut på marknaden.

Hyresgäster med vanliga eller låga inkomster som inte längre har råd att bo kvar kommer helt enkelt att behöva flytta. Det är något som ekonomerna tycker är en av de stora poängerna med förslaget. Men det får inte gå för fort.

De föreslår därför att det ska ta sex år innan omställningen till marknadshyra är fullt genomförd. Då får hyresgästerna tid ”att anpassa sig till marknadshyran.”

De har inget recept för hur det går till att anpassa sin ekonomi så att man klarar en höjd hyra utom att man ”i ömmande fall” ska kunna få bostadsbidrag.

Det är exempelvis ytterst få pensionärer som kan anpassa sin ekonomi till högre hyresutgifter. Det är inte någon idé att ringa till Pensionsmyndigheten och begära påökt.

Det är exempelvis ytterst få pensionärer som kan anpassa sin ekonomi till högre hyresutgifter. Det är inte någon idé att ringa till Pensionsmyndigheten och begära påökt.

Det är nog bara i den akademiska teoribildningen som man tror att vi lever i en värld där hyresgäster kan anpassa sina inkomster till allt högre hyror.

PJ Anders Linder skrev i Svenska Dagbladet för några år sedan att om man inför marknadshyror så kommer ”många hyresgäster att råka illa ut medan värdarna får ett öronbedövande klirr i kassan”.

Om det klirrar öronbedövande i kassan hos hyresvärdarna så kan man ju undra vad det är som ljuder i hyresgästernas öron. Men deras öronsus eller svindelkänsla bekymrar inte nationalekonomer och fastighetsekonomer. Men det borde bekymra politiker.

För samtidigt som fastighetsägarna fyller på sina redan överfulla kassor kommer skattebetalarna sannolikt att få stå för de bostadsbidrag som måste höjas. Såvida man inte tycker att hyresgästerna kan flytta på sig om de inte klarar hyran.

Barbro Engman

ledare@daladem.se

Annons