Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Robert Sundberg: På 117 år har Liberalerna gått från 40 procent av väljarna till mindre än fyra procent

Liberalernas historik

Annons

Jan Björklund avgår som ledare för Liberalerna (L). Han var tionde ledaren för partiet sedan det förenades 1934 efter att i 12 år varit delade i De frisinnade och Sveriges Liberala parti.

2002 firade Folkpartiet (FP), som Liberalerna hette, 100 år. 1902 är startår för L. Partiets första ledare Karl Staaff var statsminister 1905-06 och 1911-14. Då utvidgades rösträtten.

Men det gick långsamt. Högern, som hade majoritet i riksdagens första kammare, var motvillig bland annat till kvinnlig rösträtt.

I valet 1911, tio år före första riksdagsvalet med även kvinnlig rösträtt, fick Liberalerna 40 procent av rösterna. Det gav 44 procent av mandaten i riksdagens andra kammare.

1917 till 1920 regerade liberaler och socialdemokrater. Nils Edén (L) var statsminister. Efter att de två genomfört kvinnlig rösträtt, med första valet med den 1921, flyttades tuschstrecket i politiken från mellan L och Högern till mellan L och S.

Fyra partiledare för Liberalerna, då Folkpartiet, på samma bild 1978: Ola Ullsten (3:e fr. v.), Per Ahlmark (t. v.) Gunnar Helén (2:a fr. v.) och Bertil Ohlin (t. h.). Foto: Bertil Ericson / SCANPIX.

Under 20-talet rådde valvindsprincip där parti som gick framåt i ett val bildade regering: S 1921, 1924 och 1932. Högerpartiet 1928.

I mitten av mandatperioderna avgick ofta regeringen. Som 1926 respektive 1930. Då tillträdde Liberala regeringar (Liberala partiet och De frisinnade). I båda blev C G Ekman statsminister. Partiduon hade runt 16 procent i väljarstöd.

Efter 1932 var L, FP från 1934, inte i regeringsställning fram till 1976 annat än i samlingsregeringen under andra världskriget.

Gustaf Andersson i Rasjön var partiledare i tio år till 1944. Då blev Bertil Ohlin partiledare. Partiet hade knappt 13 procent i väljarstöd.

I Ohlins första riksdagsval, 1948, ökade FP nästan tio procentenheter till 22,8 procent, och blev största borgerliga parti. Den positionen behöll FP i tio år, till riksdagsvalet 1958. I valen 1952 och 1956 röstade nästan var fjärde väljare på FP.

I Ohlins sista riksdagsval, 1964, fick FP 17,1 procent. 1967 avgick Ohlin som partiledare.

Hans efterträdare, Sven Wedén, noterade 14,3 procent i sitt enda riksdagsval, 1968.

Gunnar Helén efterträdde Wedén och gjorde ett bra första riksdagsval på drygt 16 procent 1970, men minskade till 9,4 procent 1973.

Samma dag som Björklund deklarerade sin avgång är L halverat sedan valdagen till 2,7 procent, enligt Novus mätning. 3,3 fick L i Demoskop på fredagen.

Helén efterträddes 1975 av Per Ahlmark. Han satt över ett riksdagsval, 1976. Efter det hamnade FP i regeringsställning med honom som vice statsminister, men som minst av tre regeringspartier.

Hans efterträdare Ola Ullsten blev statsminister, men noterade i sitt andra riksdagsval, 1982, lägsta resultatet på 80 år: 5,9 procent.

Det var ändå mer än Björklund fick i två av tre riksdagsval, 2014 och 2018. Samma dag som Björklund deklarerade sin avgång är L halverat sedan valdagen till 2,7 procent, enligt Novus mätning. 3,3 fick L i Demoskop på fredagen.

Så är läget för L när mest långvariga partiledare efter Ohlin lämnar partiledarposten.

Tredje och fjärde längst satt Bengt Westerberg, 1983-95, och Lars Leijonborg 1997 till 2007. Maria Leissner var enda kvinnliga L-ledaren, i två år 1995-97.

Annons