Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla måste till Stockholm

Ronny Svensson skriver i sin krönika om en rapport från Arbetsförmedlingen som föreslår ökad omflyttning, från glesbefolkade landsdelar till redan tätt befolkade.

Annons

Arbetsförmedlingens rapport om utvecklingen av Sveriges lokala arbetsmarknader, som jag nämnde i min förra krönika (DD lö 24/9), tar på nytt upp tråden att öka arbetskraftens rörlighet mellan kommuner och regioner.

Varje gång som Arbetsförmedlingen, Af, och i första hand dess föregångare AMS talat om rörlighet har det utan undantag handlat om att flytta människor från norr till syd och från inland till kust.

När den nya rapporten nu föreslår ökad omflyttning talar man lite otydligt om varifrån och till vad man skall flytta. Författarna säger att det behövs nyckelpersoner till landsbygden men också stora mängder arbetskraft för att fylla de växande storstädernas till synes omättliga behov. Risken är att det blir som vanligt – landsbygdens kommuner töms på nytt – om Af får råda.

Rapportens centrala tema är att dagens befolkningstrender fortsätts och att landsbygdens töms på människor i arbetsför ålder.

Rapportens centrala tema är att dagens befolkningstrender fortsätts och att landsbygdens töms på människor i arbetsför ålder. På denna punkt är de lika pessimistiska som TCO-rapporten ”Det enkelriktade Sverige” från 2001 där man spådde en mängd olika kommuners död senast år 2040.

Visst kan det gå åt detta håll om inte några motmedel sätts in via radikala riksdagsbeslut. Samtliga partier har ju dock bekänt sig till målet att ”Hela Sverige ska leva”. 2000-talets regionala politik är visserligen inte mycket att hurra för eftersom nästan all framtidsinriktad infrastruktur riktats mot storstäderna.

Även om också jag ibland kan känna att motvinden känns alltför besvärande ökar ändå möjligheterna att skapa ett annorlunda Sverige med minskade regionala klyftor.

Arbetsförmedlingens symbol.

Den nya IT-tekniken och det faktum att hela landet snart har bra bredbandslösningar kommer att öka de många småföretagens konkurrenskraft. Företagandet utanför storstäderna växer och möjligheter att samverka med andra företag i Sverige och andra länder kan ge oss fler spjutspetsföretag och många nya jobb i samtliga av Dalarnas kommuner.

Till detta bidrar de snabbt ökade boende-, service- och arbetskraftskostnaderna i större städer, vilket kan leda till att både arbetskraft och företag flyttar ut till orter med lägre kostnader och andra sociala och miljömässiga kvaliteter.

Enbart den pressade arbetsmiljön i fler än våra tre storstäder, vilket idag lett till stora sjukvårdskostnader och kännbara sjukskrivningar, kan bidra till att Af tvingas ändra sina perspektiv och riktade insatser.

Om vi begrundar storstädernas ökade sårbarhet på grund av bland annat högt belånade bostäder och mycket höga servicekostnader kan detta i samband med sannolikt kommande ekonomiska kriser bidra till en mer kraftfull regional utjämning.

Den utvecklade IT-tekniken bör underlätta för staten och de nationella organisationerna men givetvis också storföretagen att placera betydligt fler av sina medarbetare på platser även utanför pendlingsavstånd till större tätorter.

Klimatförändringarna kan ge oss en konstant ström av fler människor som söker även landsbygdens kvaliteter och kravet på eko-livsmedel verkar i samma riktning.

Det här är bara några av framtidens möjligheter utanför Sergels Torg. Vill Af underlätta eller hindra en sådan utveckling?

Annons