Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avveckling men med förnuft

/

Annons

I början av 90-talet gick debatten het om friskolorna. Jag var emot friskolor. Jag anförde argument om att friskolor som tog emot elever som var lätta att hantera, studiemotiverade, skulle tjäna pengar eller kunna ge en bra utbildning åt elever som redan hade bäst förutsättningar att klara skolan.

Den borgerliga regeringen från 1991 gjorde att ett system med friskolor etablerades. Visst kunde vi som var motståndare till friskolor förstå behov av alternativ pedagogik, anpassa skolgången till elever med särskilda behov och så vidare.

MER FRÅN LEDARSIDAN: S+MP-regeringen gör rätt om Palestina

Men likt i andra frågor fick nackdelar och fördelar vägas mot varandra. Jag tyckte nackdelarna med friskolor övervägde. Andra, borgerligheten och delar av S-partiet, tyckte att fördelarna övervägde. De vann.

Med tiden infördes liknande system som friskolornas gällande äldrevård och behandlingshem. Anhängarna talade om vikten av valfrihet. Jag förstod inte varför det var så viktigt att göra val, eftersom det visar att det finns något som är sämre (den offentliga skolan eller äldrevården) som måste få väljas bort för att vissa personer ska få (välja) något som är bättre (friskolor, privata vårdhem).

Till de som likt mig hade invändningar mot friskolor, privata vårdhem och annat som kunde väljas inom ramen för så kallad valfrihet sades att man ska se det som att välja mellan olika färger: ingen är bättre eller sämre, bara olika. Jag kände mig inte övertygad utan stod kvar med tanken att det var fråga om att välja något bättre före något sämre. Jag tyckte att alla borde få något som var så bra som möjligt. Då fanns inget motiv att välja.

Erfarenheter visar att det är informationsstarka grupper som först får klart för sig vad som är bäst att välja. De tenderar att först fylla platserna på friskolor och vårdhem som är bra. Personerna i de grupperna har vanligtvis god utbildning.

Kvar i offentligt drivna skolor och vård blir personer med låg utbildning, eller föräldrar med låg utbildning. De hör till informationssvaga grupper.

MER FRÅN LEDARSIDAN: S+MP-regeringen gör rätt om Palestina

Sverige fick lagstiftning på friskoleområdet där driftsformen, rent av bolag, var generös. Man kan säga extrem och riktad åt marknadshållet. Bara Chile och något land till hade lika marknadsliknande villkor för friskolor.

De flesta andra länder har driftformer som gör att överskott återinvesteras i verksamheten, alltså stiftelser och annat. Möjligheten att ta ut vinst på skolverksamheten är där små eller obefintliga.

Sverige gick från att runt 1990 inte ha friskolor och vara restriktivare på skolområdet gällande driftformer till att något årtionde senare vara det land i världen som har näst mest fri, oreglerad så kallad marknad för skolor vad gäller driftvillkor.

Vårdhem, behandlingshem och flyktingförläggningar har följt friskolorna gällande vidsträckta möjligheter för vilka som får driva dessa, med möjlighet att ta ut vinst.

De borgerliga partierna har gått längre än liknande partier i andra länder och månar främst om marknadsfrihet gällande skolor, vårdhem och andra verksamheter i offentligt finansierade välfärden. Det har gett privata aktörer, som riskkapitalbolag, möjlighet att göra vinster på skol- och vårdverksamhet.

Många svenskar är kritiska mot det. Men av partierna har bara Vänsterpartiet kanaliserat motståndet mot det som kallas vinsterna i välfärden. Socialdemokraterna har talat om behovet av att göra begränsningar av vinsterna i välfärden.

De borgerliga partierna har motvilligt deltagit i debatten på detta område och nästan inte velat göra något. När debatten gick dem mest emot undslapp sig Folkpartiet att granskningen kanske behövde bli noggrannare.

För att stödja den nya regeringens budget har Vänsterpartiet krävt åtgärder mot vinster i välfärden. Efter en uppgörelse på måndagen har Jonas Sjöstedts parti blivit tillmötesgått av S+MP-regeringen.

I budgetförslaget i december ska det finnas med om tillsättande av en utredning. Den ska arbeta fram till mars 2016 och lägga förslag som minskar möjligheterna att göra vinst på välfärdens verksamheter (skola, vård- och behandlingshem).

De borgerliga partierna, och aktörer som driver privata verksamheter inom välfärden, kritiserar utredningen och dess instruktioner. De borgerliga partierna anser att instruktionerna strider mot en överenskommelse som finns mellan sex partier om friskolorna.

Borta är Folkpartiets intresse av skärpt övervakning och kanske regelskärpning.

MER FRÅN LEDARSIDAN: S+MP-regeringen gör rätt om Palestina

Likt uppgörelsen mellan MP och S om kärnkraften, där skärpta regler troligen gör att kraftbolag blir tvungna att ställa av kärnkraftverk de närmaste åren enligt Miljöpartiet, råder olika tolkning av vinstutredningen mellan V och S (och MP).

Om utredningen tillsätts, vilket kräver att S+MP-regeringens budgetförslag går igenom, finns ytterligare två dörrar att passera. Den ena är vad som utredningen konkret föreslår. Den andra är om det som föreslås går igenom i riksdagen.

Det är alltså flera steg kvar att passera gällande detta med vinster i välfärden och regler för det. De som har förhoppningar om att vinsterna stoppas, likt V, kan ännu hoppas. Och de som, likt de borgerliga partierna, vill ha i stort sett dagens vinstmöjligheter kvar kan också hoppas på att antingen förslagen urlakas rejält eller rent av att de aldrig går igenom i riksdagen.

Oddsen är troligen lägst, och sannolikheten högst, för en kompromiss där förslag går igenom om en del regelskärpningar på detta område. Då kan både V och de borgerliga partierna vara missnöjda, eller nöjda att det hela till en del gick deras väg om än inte fullt ut.

Vi får se hur det blir om några år. Stalltipset är att de privata välfärdsvinsternas linje 2, avveckling men med förnuft, segrar.

Annons