Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Övertygande om att SD går åt höger

Bokrecension av Robert Sundberg av boken Den blåbruna röran – Sverigedemokraternas flirt med alliansen och högerns vägval, skriven av Mats Wingborg och utgiven på Leopard förlag.

Annons

I slutet av 1990 startade Bert Karlsson och Ian Wachtmeister Ny Demokrati. Partiet drog väljare från vänster och höger.

Partiets politik var en blandning av vänster- och högerståndpunkter, även om de senare övervägde. Och mycket populism, exempelvis bort med lapplisorna och lättare att köpa (billigare) alkohol.

Och det var inslag av främlingsfientlighet. Partiet ville minska invandringen.

I dag finns ett liknande parti, Sverigedemokraterna (SD). Men partiet har inte startats av två kändisar utan har rötter i nynazism och rasism på 80-talet. Sedan dess har dock partiet haft delningar och utrensningar varvid nazister och (uppenbara) rasister fått lämna SD.

Partiets historik skiljer ut det jämfört med liknande partier i nordiska grannländer. De partierna liknar mer Ny Demokrati, och liksom Berts och Ians parti stödde Bildtregeringen var eller är de stöd- och samarbetspartier till borgerliga (regerings-)partier i sina länder.

Frågan är om en liknande utveckling är på gång i Sverige med SD? Det försöker Mats Wingborg ta reda på i boken Den blåbruna röran.

Boken Den blåbruna röran, av Mats Wingborg.

Han beskriver hur partier som SD i andra Europeiska länder är, agerar och har utvecklats. Vidare redogör Wingborg för en rad politiska områden. De är ekonomisk politik, skattepolitik, arbetsmarknadslagstiftning, abortfrågan, företags vinster i välfärden och en del annat. Och så analyserar Wingborg hur Sverigedemokraternas politik är eller har förändrats där.

Hur partiet röstar i riksdagen, hur partiets skrivningar i partiprogram och dokument är, inventeras också.

Wingborg skildrar övertygande hur SD gått åt höger, särskilt efter valet 2014. Det har skett på områden som företags vinster på skattefinansierad välfärd, om skatter och där främst på inkomster, arbetsmarknadslagar och en del annat.

Wingborg skildrar övertygande hur SD gått åt höger, särskilt efter valet 2014. Det har skett på områden som företags vinster på skattefinansierad välfärd, om skatter och där främst på inkomster, arbetsmarknadslagar och en del annat.

Hur partiet agerat lokalt, exempelvis i Gävle där SD blivit stöd- och samarbetsparti för ett borgerligt minoritetsstyre, visar också en högerförflyttning av SD.

Ska samma sak ske på riksplanet? Borgerliga partier, främst M och KD men delvis L, har ändrat sin flyktingpolitik i SDs restriktiva riktning. Det kan tänkas underlätta ett närmande mellan dem och SD.

C står dock kvar vid att ha en generös flyktingpolitik. C är enda borgerliga partiet som står fast vid Fredrik Reinfeldts linje om ”öppna era hjärtan” för de som flyr till Sverige.

Wingborg anger utförligt sina källor i flera fotnötter. Det ger framställningen än mer tyngd.

Om SD ska bli underlag för en framtida borgerlig regering är nu i fokus i politisk debatt. Wingborgs bok har kommit vid rätt tillfälle.

Mer läsning

Annons