Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lekfullt och fyndigt

Bild- och textilkonstnären Katarina Björn från Bromma är höstens första utställare i utställningshallen på biblioteket i Borlänge. Hon utforskar textilierna som följer oss genom livet. Det kan vara olika klädesplagg som en trasig klänning, sönderklippta jeans, en smutsig tröja eller handduk. Den gemensamma nämnaren är att tyget blivit nött, tilltufsat och drabbat av fläckar som inget tvättmedel kan sudda bort. Det är människans spår, hennes avtryck som plötsligt får en konstnärlig dimension.

Annons

RecensionKatarina Björntextil, akvarell, broderiUtställningshallen, Borlänge bibliotek
16/8-4/9

Det började med att Katarina Björn målade av kläder, skapade olika färgkombinationer, lät ljuset förändras, skapade skuggor. Det skedde med akvarellen som teknik. Den kräver snabbhet, absolut närvaro i stunden. Omöjlig att rätta till i efterhand. Textil- och broderitekniken är det rakt motsatta – både tidskrävande och tålamodsprövande.

En skjorta har sina rutmönster. Verket får titeln ”Inrutat”. Tankesnurran far vidare. Så kan också ett inrutat mänskligt liv gestaltas på duk. Det är fyndigt och originellt. Jag gillar anslaget, det opretentiösa och smått lekfulla samt dubbeltydigheten. Ett blommönster som sett sina bästa dagar får heta ”Överblommat”.
Katarina Björn plockar kläder som hon kasserat från sin egen garderob men inventerar även olika loppismarknader på jakt efter lämpliga objekt. Hon skippar prydnadstextilier, vill ha tyger som hela tiden på ett annat sätt kommer i mänsklig beröring, exempelvis sofftyger. Det är sönderfallet som lockar, olika stämningar, där tyget förvandlas till lavar på en sten.

Kläder skapar våra identiteter på både gott och ont. I samhällshierarkin råder olika klädkoder, skickar signaler om var någonstans du befinner dig på en fallande skala. Att vi alla i grund och botten är nakna och skyddslösa låtsas vi inte om.

Ulf Lundén
ulf.lunden@daladem.se