Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lena Mallon,överläkare Säter: 15 procent lider av depression

– Det är en markant ökning av depressioner, säger Lena Mallon, psykiater Säter.

– Det är inte de allra svårare depressionerna som ökat utan de lindrigare men de kan leda till mycket allvarliga tillstånd och även till självmordstankar, säger Lena Mallon, psykiater och överläkare vid Säters sjukhus och forskare vid Uppsala Akademiska som har 30 års erfarenhet. .

LÄS MER: Överbeläggningar och brist på sjuksköterskor

Det låter som depression blivit någon av en folksjukdom?

– Fem procent beräknas ha den allvarligaste formen av depression och här ser vi ingen ökning. Däremot har det vi betecknar som lättare och måttliga depressioner som tio procent beräknas ha ökat markant och här ser vi också en tydlig koppling till levnadsomständigheter med en ökad arbetslöshet, ökad stress i arbetslivet och ett ökat utanförskap på grund av det.

Hur påverkar det situationen på Säters sjukhus?

– Min avdelning 93 har haft en konstant överbeläggning en längre tid och har idag vi 19 patienter inlagda på 12 vårdplatser. På avdelningen vårdas huvudsakligen patienter med depressioner, kriser och personlighetsstörningar.

Det är dels patienter som aldrig sökt för sina besvär men också patienter som inte fått adekvat och tillräcklig hjälp från öppenvården. Människor som förut kanske varit litet deprimerade kan nu ha blivit utförsäkrade, de kan ha fått hyresskulder och har inte några marginaler länger, betonar hon.

– Och de här socioekonomiska förhållandena kan göra att en person "tippar över." Och vad som är hönan och ägget kan vara svårt att veta men det som gäller när patienten kommer till oss är att han eller hon måste få den hjälp som behövs.

Det som klassas som lindriga och måttliga depressioner kan alltså få riktigt allvarliga konsekvenser?

– Så är det och det finns inga marginaler längre när det handlar om långtidssjukskrivna, utförsäkrade och personer som inte längre klarar hyran.

Livskriser som en skilsmässa är ju kriser som ingår i många människors liv normalt?

– Ja, men har man redan innan en stressande livssituation kan skilsmässan vara droppen som utlöser en depression.

Det finns alltså en ökad psykisk ohälsa i samhället?

– Flera befolkningsundersökningar har visat att depression, orostillstånd och sömnproblem tenderar att öka.

– Och depression är ju inget du kan konstatera genom ett enkelt blodprov. Det krävs ofta en strukturerad intervju och att personen uppvisar symptom som nedstämdhet, sömnlöshet, bristande engagemang, att inte uppleva någon glädje i tillvaron, viktnedgång, att inget är roligt längre och det ska ha pågått några veckor.

Det behöver inte gå så långt som till en psykotisk depression men det kan också göra det, säger hon.

– Och för de riktigt svåra depressionerna krävs i regel medicin och eller ETC (elbahandling). Val av behandlingsmetod måste alltid göras individuellt.

Hur är risken för biverkningar vid elbehandlingar, ETC?

– Vid all behandling ska alltid nyttan överväga riskerna. Det finns risker för biverkningar även med läkemedel och det måste vägas för och emot. Men ibland kan ETC vara det bästa och säkraste behandlingsalternativet.

Depression drabbar dubbelt så många kvinnor som män och depression drabbar också allt yngre men depressionssjukdom är vanligast i medelåldern, säger hon.

– Långvarig stress och problem med relationer och i arbetslivet leder också ofta till problem med den fysiska hälsan, att man inte orkar sköta sin hälsa och till slut kan då allt krascha.

Är mer ekonomiska resurser lösningen?

– Det jag önskar är att patienter i tid får hjälp av primärvården eller öppenvårdspsykiatrin och att de snabbt kan få hjälp där när de lämnar oss på sjukhuset.

LÄS MER: Vi har en beläggning på 140 procent