Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Livets härlighet i dödens skugga

Annons

av: Michael Kumpfmüller Översättning: Lars W Freij

Utgiven av: Norstedts förlag

Den 3 juni 1924 dog Franz Kafka, utmärglad och plågad av den tuberkulos som i slutstadiet spritt sig till struphuvudet så att han vare sig kunde äta eller dricka, Franz Kafka svalt och törstade helt enkelt ihjäl. Vid sin sida hade han den unga judiska kvinnan Dora Diamant, som oförtröttligt vårdat honom sedan närmare ett år tillbaka. Bara den som känt Dora kan veta vad kärlek betyder skrev Franz Kafkas vän Robert Klopstock i ett brev efter Franz Kafkas bortgång.

I romanen Livets härlighet skildrar den tyske författaren Michael Kumpfmüller detta sista år under Franz Kafkas liv och den enda okomplicerade kärleksrelation som den för kvinnor så skygge Franz Kafka någonsin upplevde. Sommaren 1923, när han tillfälligt var bättre från sin sjukdom, reste han för sluta an till systern Elli i badorten Graal-Müritz vid Östersjön.

Granne med deras pen- sionat låg Judiska folkhemmets barnkoloni, där Franz Kafka omedelbart uppmärksammar den 20-åriga Dora, som arbetar där som kokerska. Kärleken mellan Franz Kafka och Dora är ögonblicklig och överväldigande, Dora är sinnlig, varmt troende och raka motsatsen till de intellektuella kvinnor han tidigare uppvaktat som fästmön Felice Bauer och den politiskt radikala och avancerade Milena Jesenská.

Dora när en dröm att så småningom kunna flytta till Palestina, hon talar såväl hebreiska som jiddisch och tillhör den kategori judar, som flytt undan pogromer i öst och som hyllar sionismen.

Mellan Franz Kafka och Felice Bauer finns en rik brevväxling och även mellan Milena Jesenská finns åtskilliga brev, som både ger en bild av dem och relationen till den sårige författaren. Men om Dora Diament finns ytterst lite liknande källmaterial, de brev som skrivits har gått förlorade, vilket har gett Michael Kumpfmüller fria händer att fabulera kring denna till synes så ojämlika konstellation.

Tack vare Dora hittar de båda en bostad i det då lantliga Steglitz utanför Berlin, ett eländigt och iskallt kyffe där Franz Kafka börjar skriva på de verk som skulle bli hans sista: Josefin, sångerskan eller Råttfolket och Boet, som båda präglas av hans allt svårare sjukdom, som så småningom ska kräva vård på olika sanatorier.

Det Berlin som Michael Kumpfmüller målar upp är en stad i kaos där inflationen gör det i stort sett omöjligt att från dag till dag veta om det är möjligt att skaffa bröd och andra förnöden-heter. De som är lyckliga nog att få pengar i andra valutor än den tyska marken kan köpa hela kvarter med lyxvåningar, eleganta utländska bilar och leva utmanande flott, medan vanliga människor lever i ofattbar nöd.

Paret Kafka-Diamant lever delvis på de allmosor som Franz Kafkas föräldrar skickar och det hon lyckas förtjäna genom att arbeta på Judiska folkhemmet. Trots det präglas deras tillvaro av svält, Kafkas obotliga sjukdom och umbäranden. Men kärleken är stark mellan de två, tillsammans drömmer de om att starta en krog i Israel där hon ska vara kock och Franz servitör. När Franz Kafka förflyttas till ett sanatorium utanför Wien följer Dora Diamant med och han kommer så småningom att dö i hennes armar.

För den som uppfattat Franz Kafka som en ibland närmast komisk dystergök, paniskt förskräckt för kvinnor är Michael Kumpfmüllers roman en intressant och ljus motbild. Titeln härrör från en dagboksanteckning från 1921 som finns citerad i boken: Det är fullt möjligt att livets härlighet i all sin rikedom ständigt ligger och väntar på var och en, men dold i djupet, osynlig och mycket avlägsen.

Att Franz Kafka skulle möta denna unga och till sitt väsen så troskyldiga och hjärtevarma kvinna just detta sista sjukdomsmärkta år av sitt liv kan tyckas som ett stycke gudomlig rätt- visa.

Livets härlighet är en underbar berättelse om kärlek som inte söker sitt och en paradoxalt livsbejakande skildring om två människor i dödens skugga – en trösterik bok att förgylla höstmörkret med.



Kärleken mellan Franz Kafka och Dora är ögon- blicklig och över-väldigande.

Lena S. Karlsson