Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LO och välfärdsvinsternas linje 2

Annons

Vinster i välfärden har blivit ett begrepp. Nu har ju allt mer av offentliga sektorns välfärd öppnats för privata aktörer. De drivs av vinstmotiv, även om också annat anges som syfte med verksamheten.
De ickeoffentliga aktörernas filosofi att maximera vinsten kolliderar med offentliga serviceinrättningars filosofi, som inte har vinst som mål.
Sverige har en av världens mest oreglerade former under vilka det går att bedriva friskolor. Företag får göra det, och göra vinst, vilket inte är möjligt i många andra länder. Om privata aktörer driver skolor där ska överskott från skoldriften i regel gå tillbaka till verksamheten.
Detta, och att det går att driva vårdverksamhet i företagsform, gör att en ny marknad vars finansiering sker via skatten har öppnats för företagsamhet att exploatera. Borgerliga partier och näringslivet tycker det är bra, trots att andra länder inte går lika långt på exempelvis skolans område.

Socialdemokraterna har hukat i frågan om vinster i vård och skolor. Partiet har inte velat anlägga en negativ hållning av det slag Vänsterpartiet gjort. S har anfört att förbud av de slag som V fört fram kan kringgås av företag i välfärdssektorn. Och visst kan det stämma.
Men många medborgare tycker det är fel att det ska gå att göra vinst på skattefinansierad verksamhet som vård och skolor. Många anser att de pengar som anslås till sådant ska användas till denna viktiga verksamhet och inte bli till vinst.
En diskussion uppstår lätt om var gränsen ska dras mellan vad privata aktörer kan få göra som är finansierat via skatter. Företag bygger ju skolor och vårdhem. Men vården har så gott som enbart drivits av offentliga sektorn.
Med privata företag som utförare riskerar vården att halka ned i prioritet från första till andra plats och se sig omkörd av vinstintresset. Även om det går att ställa upp regler om personaltäthet och annat så är det svårt att fullt ut täcka upp alla situationer.

I går kom LO med förslag om att samhällsföretag, en ny typ av företag, ska vara de som bedriver vård. Dessa företag ska ha regler att verka inom. Deras möjliga vinst får bara vara en viss procentsats (på omsättningen eller anslaget), statslåneränta plus en procentenhet.
Men denna företagsform ska det tydligen kunna beslutas på kommunal (och landstingskommunal) nivå om. Därmed kommer det gå att förbigå den i delar av landet, där borgerliga partier är starka.
LOs förslag är ett slags linje 2 i debatten om vinster i välfärden, mellan Vänsterpartiet och borgerligheten (med uppbackning av Svenskt Näringsliv).

Likt linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft 1980 riskerar LOs linje 2 att bli en urvattnad kompromiss mellan förbud mot vinster i välfräden och tillåtande.
Därmed riskerar engagemanget för LOs linje, om den blir också Socialdemokraternas, att bli ljum.
LO och Socialdemokraterna borde starkare argumentera för, och vara stolta över, den offentliga sektorns välfärd och verksamhet. Visst har den nackdelar. Men det har också de privata alternativ som borgerligheten vill ha.
I privat vård slimmas kostnaderna för att vinsten ska maximeras. Sådan är filosofin på en marknad. Men vård och skola ska inte vara som en marknad. På en marknad är nämligen kunderna olika mycket värda, efter sin köpkraft.
Men de som är föremål för vård och skola är medborgare och ska ses som lika mycket värda. De bör också få samma typ av professionell behandling oavsett vem de är. Behandlingen ska utgå från kunskapsnivå i skolans fall och från sjukdomens eller skadans art i vårdens fall.
De som argumenterar för mer av privata inslag i välfärden har svaga argument. Deras linje innebär ett skifte i synen på individen, från medborgare till kund. Och därmed blir det skifte i värde, från att alla har lika värde till att vissa är mer värda än andra att vårda eller utbilda.

LO, och S, borde ta strid med borgerligheten och näringslivet och motsätta sig vinster i välfärden, likt Vänsterpartiet.
Förslaget till samhällsföretag är bättre än bogerlighetens marknadsinriktning gällande skatte-finansierad välfärd. Men det är sämre än att, likt Vänsterpartiet, bjuda mot-stånd mot att företag ska kunna göra vinster i vård och skola som finansieras av skatter.

Robert Sundberg