Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Maj Wechselmann: Stoppa Fredrik Reinfeldts mellandagsmys i SVT

SVT:s Samhällsredaktion låter förre statsministern Fredrik Reinfeldt sköta utfrågningarna av makthavare i världspolitiken. Är det här riktigt klokt? Det skriver dokumentärfilmaren och debattören Maj Wechselmann.

När före detta statsminister Fredrik Reinfeldt intervjuar en av de tre mest betydelsefulla arkitekterna bakom Irakkriget, ges detta cirka 30 sekunders utrymme under en hel timmes utfrågning, det krig, som kostade 600.000 irakier livet.

Reinfeldt ägnar mycket tid att bygga upp bilden av en flitig begåvad kvinna som tagit sig ur barndomens hårda rassegregation i Alabama och fått det höga ämbetet som utrikesminister. När hon talar om sin barndom visar Reinfeldt Martin Luther King: ”I have a dream”. I ”Toppmötet” är Rice en sportig, språkbegåvad feminist, en förebild för alla jordens kvinnor, modig och handlingskraftig.

Ställ detta mot Hans Blix´s beskrivning, som var vapeninspektör för FN före Irakkriget. I sin bok “Disarming Iraq” (Att avrusta Irak) skriver han: ”När Condolleeza Rice pläderade för att kriget enbart var till för att upprätthålla auktoriteten för FNs säkerhetsråd, så slår det mig att detta var fullständigt absurd. Vi befann oss i mars 2003 (just före kriget), och amerikanerna visste att tre av säkerhetsrådets permanenta medlemmar var helt emot kriget, fransmännen, kineserna och ryssarna. Hon visste också att de (USA och England) inte kunde få majoritet för en resolution som medförte rätten att ta till militär aktion, detta stred mot allt förnuft.”

Rice påstår i programmet att hon själv, Bush och Tony Blair agerade med brådska, därför att de inte kunde veta om Saddam hade massförstörelsevapen, eller om han samarbetade med Al Qaida. Reinfeldt hjälper henne på traven ”Det kanske fanns ett kommunikationsproblem?”

Men vad visste trion egentligen? Inför första Irakkriget (Gulfkriget) 1992 erbjöd Bin Laden sina tjänster till den Saudiarabiska försvarsministern för själv att ta död på Saddam. Han argumenterade för att Saudiarabien inte borde tillåta ”otrogna” amerikanska soldater att invadera Mellanöstern. (1)

Den saudiska försvarsministern, prins Sultan, råkade vara Buschs intimaste vän och finansiär för Bushs lilla oljebolag. Berättade prins Sultan inget för Bush? berättade inte CIA som på den här tidpunkten inte slutat finansiera Bin Laden? Vad Saddam hade av massförstörelsevapen visste den amerikanska regeringen allt om: Exakt vad USA, Västtyskland och Holland sålt till Saddam. Bland dessa ingick inte biologiska eller kärnvapen.

Vem minns inte scenen i FNs säkerhetsråd, där Powell håller upp ett rör (fylld med filmjölk?) och talar om att detta kunde vara mjältbrandsbakterier. (Bakom honom sitter CIA-chefen, Peter Tennet med en min som förråder lögnen på ett oefterlikneligt sätt).

Uppbyggnaden av krigshetsen inför kriget har noggrant dokumenterats i Sir John Chilcots rapport, (före detta juridisk expert i Engelska inrikesdepartementet) (den är på 2,6 miljoner ord, Chilcot drar sina slutsatser på solida grunder). Där finns varenda memorandum och telefonsamtal mellan Bush, Blair och ”Condi” som hon kallas i ett halvt år före kriget, Det framgår att massförstörelsevapen (WMD) och Bin Laden är de tre politikers ständiga propagandistiska trumfkort, de är de mest hotfulla mot den västerländska civilisationen. Men i kommunikationen mellan de tre politiker omtalas de inte som farliga, utan som nyttiga för att bilda opinion för kriget.

Condoleezza Rice får helt oemotsagd säga: ” det var ett brilliant krig, det var över på ett par månader.” (Amerikanska trupper är fortfarande i Irak 13 år senare).

I programmet ljuger Rice oemotsagt: Hon förklarar att man aldrig tänkte att kriget skulle användas för att sprida demokrati till mellanöstern”. Men det finns ju till och med som lag: ”Iraqi Liberation Bill” som hade antagits 1999, den förordade ”regimbyte och ett program för att stödja övergången till demokrati i Irak”.

I Reinfeldts program i SVT finns inte ett ord, inte en antydan om att Irakkriget var ett agressionskrig som stred mot FNs stadgar, inte ett ord om tortyren, inte ett ord om summariska avrättningar, inte ett ord om offren, inte ett ord om flyktingarna, inte ett ord om att ISIS aldrig uppstått om det inte var för detta krig, och det fast risken för uppkomsten av ISIS redan diskuteras mellan de tre politikerna innan kriget (enligt Chilkots rapport).

Reinfeldt ler vänligt, vi andra våndas.

Nu har vi alltså att se fram emot intervjuerna med danska före detta generalsekreterare för NATO, Anders Fogh Rasmussen, som var en av USA:s främsta allierade under Irakkriget där dansk militär deltog 2004–2007. Hans danska soldaters grava brott mot Genevekonventionen i Afghanistan avslöjades av den danska dokumentärfilmen ”Amadillo”.

Sedan intervjuar Reinfeldt Tony Blair, vars förnekelser av krigsbrott blivit klassiska i en rad engelska tidningar. Kommer dessa förnekanden att stå oemotsagda?

SVT:s Samhällsredaktion låter en politiker med klar agenda göra ”utfrågningar”, de produceras av reklam- och komedibolaget LTX och Felix Herngren som gör TV om världspolitiken. Är det här riktigt klokt?

(1).(Bin Ladens besök hos prins Sultan beskrivs i en rad böcker, främst av Craig Unger, chefsredaktör på Boston magazine, och redaktör på The New York Observer i boken ”House of Bush House of Saud, utgiven av förlaget Skribner i New York, London, Syney och Toronto 2004.)