Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Man har väl blivit vuxen kanske”

Annons

Borta bra men hemma bäst. Efter över tio år i Stockholm flyttar Malin Foxdal hem till Falun, och släpper för första gången en skiva med material som hon både skrivit och producerat själv.

Albumaktuell

– Vi var sugna på att bo i hus och leva ett lite enklare liv, nu när vi fått barn. Det är både dyrt och krångligt i Stockholm, och jag längtade hem till Falun, säger Malin när jag hämtar upp henne vid huset som hon och hennes sambo flyttade till i juni.

Vi åker till Skuggarvet utanför Falun där Malin växte upp som barn, för att det är skön miljö och för att det var här hon tillbringade sina yngsta år.

I bilen berättar Malin att hon flyttade till huvudstaden för att studera på Musikhögskolan, och efter det har hon kunnat livnära sig på musiken, som soloartist och genom andra projekt. Hon har eget skivbolag och när hon ska framföra sin musik, på spelningar eller på skiva, hyr hon in de musiker hon behöver.

– Det är skönt få bestämma över musiken själv, men det kan också bli lite ensamt. Jag kan ju inte lassa över jobb på någon annan.

Nu släpper hon sin tredje skiva som soloartist, ”Lång väg hem”, och det blir första skivan som hon både skrivit allt material till själv, och producerat själv med hjälp av ljudtekniker Göran Pettersson på Brus & Knasters Mobila. På skivan medverkar en rad musiker, och gästartister så som Clas Yngström och Dan Viktor.

– Jag har alltid skrivit musik men har aldrig tagit steget till att göra en skiva med egna låtar. Nu tycker jag att jag har hittat ett språk som passar mig, jag vågar lita på mig själv. Den här inspelningen har varit väldigt lärorik och jag tycker att jag har hittat hem på många sätt. Man har väl blivit vuxen kanske, säger Malin och skrattar.

Förutom eget material har hon även tagit steget till att själv spela instrument på skivan.

– Det är ju lätt att sjunga men tar så lång tid att lära sig spela ett instrument, haha. Jag har aldrig haft motivationen tidigare, men nu spelar jag både oktavmandolin och piano på skivan. Jag har även insett att man inte behöver vara en superduktig musiker för att tillföra något, så länge man har bra musiker med sig. Det innebär en stor frihet att kunna kompa sig själv.

Hur låter skivan?

– Det är väl lite visa och folkmusik, eller kanske mer singer/songwriter. Texterna är nog mer pop än direkt folkmusik, det är inspirerat av mitt eget liv, av allt som hänt de senaste åren.

Releaseparty för skivan blir på Ernst Rolf-gården i Falun, som ligger på den gata där Malin växte upp efter att familjen flyttade från Skuggarvet.

– Jag har till och med serverat på fiket där. Det är väldigt mycket på och ikring den här skivan som har anknytningar till mitt liv.

I och med ”Lång väg hem” hoppas Malin på en nystart i musikkarriären, med fler spelningar som soloartist, efter en tid som mammaledig. Men hon har även en annan hemlig dröm.

– Jo jag har en dröm om att få vara teatermusiker och skådis på Dalateatern. Jag har gjort såna jobb på lite olika teatrar och varje gång har de gett mersmak. Jag älskar teatervärlden, det handlar om närvaro på scenen, att nå ut över scenkanten, det är min grej.

Jonas Stentäpp
jonas.stentapp@daladem.se