Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Människan ingen robot

Marknadsstyrningen av hela välfärden fortgår utan några större protester. Modeuttrycket för detta fenomen heter ”New Public Management”. Jo, vi har uppmärksammat denna marknadsideologi tidigare i dessa spalter. Det skapar ett byråkratiskt system som sätter människor i kläm. En del hinner knappt jobba på jobbet längre på grund av marknadsstyrningen.

Annons

Varför kom denna ekonomiska modell? Tja, tanken är att den skall göra allting mer kostnadseffektivt och kundorienterat. Kostnadseffektivt innebär i praktiken att saker och ting skall göras med mindre pengar i kassan. Hur skall det gå till utan att det går ut över tredje man?

I dag dignar lärare, socialsekreterare och arbetsförmedlare under byråkratiska krav. Ordet dokumentation löper som en eld rakt igenom hela arbetsdagen. Allt skall styras i detalj. Många vittnar om en ganska så hopplös arbetssituation. Kommunerna leker marknad genom att köpa och sälja mellan varandra. Allt skall mätas och kontrolleras, nyckeltalsfilosofin styr verksameter av kött och blod.

Men det är inte så enkelt eftersom det handlar om människor i grund och botten. Behoven kan inte vara statiska mellan olika kommuner och landsting. Alla barn kan inte lära sig saker och ting lika snabbt. Patienterna på sjukhusen kan heller inte tillfriskna på samma löpande-bandprincip som när man bygger en bil, lastbil eller buss.

Det här med marknadsstyrning började i slutet på 1980-talet när starka nyliberala politiska och privata ekonomiska intressen började ifrågasätta den offentligt styrda välfärden. Den ansågs trög och ineffektiv. Det blev snart en så kallad valfrihetsfråga. Starka näringslivsintressen höll sig med olika experter som påtalade behovet av privata alternativ.

Nu står vi ett virrvarr av både offentliga och privata tjänster och där ingen riktigt har något övergripande ansvar alls. Alla kan plötsligt skylla på alla.

Det skapas nya kontrollinstanser och så kallade granskare. Det här med Skolinspektionens genomgångar av olika skolor bygger till stora delar på hur ansvarig rektor på respektive skola formulerar sig. Den som lärt sig byråkratin bäst får även bäst betyg men är det samma sak som att det också i praktiken är de bästa skolorna? Tillåt mig tvivla.

Marknadsstyrningen kommer från tillverkningsindustrin och det är härifrån som vi fått lära oss termer som interndebiteringssystem, målstyrning, ansvarsutkrävande och upphandling.

Det är i ett sådant landskap som kommunen kan rata det lokala slakteriet framför ett stort konsortium. Den sjuka eller handikappade förvandlas till en kund som skall konsumera en tjänst. Människan och medborgaren reduceras till en ekonomisk utgiftspost. Marknadsmekanismerna fungerar dåligt inom den offentliga välfärden av den enkla anledningen att människan ännu inte är förvandlad till robot.

Ulf Lundén
ulf.lunden@daladem.se