Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Människorna avlägsnas från politiken

Annons

Det är mycket debatt om nya storregioner – inte minst Stor-Norrland - samtidigt som det finns mycket kritik mot den storregion som redan har bildats: Västra Götaland.

Det handlar om stordriftsfördelar. Och om kraftigt minskad lokal demokrati.

Samtidigt har vi en offentlig sektor i ständigt stark förändring, framför allt att staten ställer krav på och villkorar kommunernas verksamheter. Den kommunala självbestämmanderätten har blivit mer och mer urholkad, den kommunala ekonomin blir allt tuffare att klara för de mindre kommunerna. En ny kommunreform, med bildande av storkommuner, är med ganska stor säkerhet inte särskilt avlägsen.

Allt pekar i samma riktning: Människorna avlägsnas från politiken – med stor risk att allt färre tycker att det är värt besväret att gå till valurnorna. Detta förstärks av att lokaltidningarna – generellt – skriver allt mindre om kommunala frågor. Journalister jagar inte längre nyheter i kommunernas diarier för att presentera motioner och beslutsförslag. De har inte ambitionen att ge läsarna nyheter i ett så tidigt skede att de har tid att läsa, reagera och agera innan slutgiltiga beslut är fattade.

Det har blivit allt vanligare med intervjuer på temat; Vi visste ju ingenting om att vår …….. var nedläggningshotad…

Väljarna har inte längre tillräckliga kunskaper för att göra välgrundade och kloka val till kommuner och landsting.

Vi har också sett en rad exempel på korruption i kommunala förvaltningar. Hade någon vågat fuska i en statligt administrerad organisation?

Jag efterlyser en debatt om gemensamma förvaltningsorganisationer, där kommuner förverkligar sina politiska beslut. Mitt förslag är att lägga förvaltningarna under länsstyrelserna, med motiveringen att det i huvudsak är lagstiftning och statliga regelverk som styr kommunernas verksamheter.

Samma modell kan användas inom landstingens revir.

Gemensamma förvaltningsorganisationer skulle innebära kompetenshöjning, främst för de små kommunerna. De skulle få tillgång till samma höga kompetens som de stora kommunerna, samtidigt som den lokala demokratin bibehålls. Det kanske kan bli aktuellt att dela kommuner för att öka den kommunala demokratin.

Dagens situation, med 290 kommunala förvaltningsorganisationer på knappt tio miljoner invånare, är inte ekonomiskt hållbar i längden. Däremot kan 290 - eller varför inte 350 – kommuner med politiska nämnder och styrelser vara lockande för vänner av lokal demokrati.

Fler kommuner och färre kommunkontor kan ge bättre lokal demokrati.

Erik Andersson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons