Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marknaden hotar demokratin

Annons

BOK
”Vi lever i en tid där nästan allting kan köpas och säljas”, säger Harvard-professorn Michael Sandel. Hans åsikter om marknad och kommersialismens härjningar visar på en växande och bred intellektuell längtan efter mera rättvisa, moral och etiska principer än det som den befintliga världen erbjuder, skriver Joachim Kasten som läst Sandels ”What Money Can´t buy. (Vad pengar inte kan köpa.)

What Money Can´t Buy.
The Moral Limits of Markets
av Michael Sandel.
Utgiven av Penguin Books,
London 2012

Den svenska fotbollsikonen Zlatan Ibarahimovic har, enligt tidningen Dagens Nyheter, en årsinkomst på 120 miljoner kronor. Hans och andra idrottstjärnornas löner är helt irrationella. Varken prestation, kunskap eller ansvar går att jämföra med låt säga en läkares en pilots eller en departementschefs insatser. Självklart tackar Zlatan inte nej till en supergenerös avlöning. Han gör rätt och säljer endast sitt marknadsvärde.

I boken ”What Money Can´t Buy. The Moral Limits of Markets” talar filosofen Michael Sandel i jämförbara sammanhang om ”moneyboll”.
I övrigt analyserar och bedömer han kommersialismens nästintill ohejdade landvinningar på allt fler samhällsplan. Visserligen är det USA som främst står i hans fokus, men paralleller finns även i våra länder och därmed menas inte bara fotbollsidolen Zlatan och hans värld.

Mycket av det som Michael Sandel i rollen som professor för politisk filosofi lär ut kunde höra hemma i ett socialdemokratiskt idéprogram.
I marknadens förlovade land USA är han knappast ”mainstream”. Ändå köar studenterna på Harward-universitetet för att vara med på hans föreläsningar som dessutom videosänds till högskolor i Brasilien, Kina, Indien eller Japan.
Magasinet ”China Newsweek” utnämnde honom till årets mest inflytelserika utlänning och för den största tyska veckotidningen ”Die Zeit” är Michael Sandel en medial superstar bland världens filosofer.

Bakom denna globala fascination ligger möjligen en bred intellektuell längtan efter mera rättvisa, moral och etiska principer än det som den befintliga världen erbjuder. Michael Sandels främsta budskap är att vi befinner oss på en ödesdiger väg, där marknadsekonomier i allt högre grad muterar till marknadssamhällen.
Principen att den som betalar det högsta priset får varan expanderar och tränger in på allt flera områden. Marknadsvärderingar sipprar in i alla aspekter av mänskliga ansträngningar. Michal Sandels mål är att återinföra moraliska kategorier. Han ifrågasätter den rådande kommersialiseringen och vill öka förståelsen för behovet av marknadsfria zoner för främst immateriella gods.

”Can´t by me love” sjöng det legendariska popbandet The Beatles redan under 60-talet. I Michael Sandels terminologi är det snarare ”friendship” som än idag varken kan köpas eller säljas. Att blanda in pengar i en mänsklig vänskapsrelation skulle förändra och fasa ut den. Samma sak gäller för hedersutmärkelser som ett Nobelpris. Det skulle innebära en fullständig förlust av dess värdighet.
I övrigt är listan för marknadsförda tjänster lång och kompletteras ständigt med nya nisch-produkter. Den innehåller bland annat fångar som kan köpa en ”upgrade” på fängelseceller, hyrandet av indiska surrogatmammor för att föda en baby, rätten att läsa på ett högstatusuniversitet eller licens för att skjuta utrotningshotade djur som noshörningar eller valross. Även dödandet av människor är med genom en arbetsmarknad för privata militärföretag som sedan får uppdrag att kriga i till exempel Somalia eller Afghanistan.

”Vi lever i en tid där nästan allting kan köpas och säljas”, skriver Harvard-professorn. Michael Sandel pekar dessutom ut politiskt ansvariga för en utveckling som han kallar för ”eran av markandens triumfalism”.
Perioden började tidigt på 80-talet när USA:s president Ronald Reagan och den brittiska premiärministern Margaret Thetcher proklamerade att marknaden och inte regeringen har nyckeln till prosperitet och frihet i samhället.
Inte ens den senaste bank- och finanskrisen med en ekonomisk nedgång och miljontals arbetslösa i kölvatten ledde till ett nytänkande. Det som USA istället fick var Tea-Party-rörelsen med en uttalad regeringsfientlighet och hängivna marknadsivrare som till och med Ronald Reagan skulle ha rodnat inför.
Är en vara eller tjänst
eftertraktad så regleras tilldelningen inte alltid genom prissättningen. I vissa fall blir det i stället köbildning för att komma åt teaterbiljetter, restraurangplatser, konserter eller dylikt. Bakom principen ”first come – first serve” står en jämlikhetsfrämjande etik. Enligt Michael Sandels observationer kommer den gamla regeln däremot allt mera i skymundan. Marknaden tar över!
I USA finns företag som hyr ut professionella ”köare” som fakturerar upp till 125 dollar i timmen. Den som har råd slipper stå i kö. Orättvisan blir särskild påtagligt när det rör sig om statligt subventionerade kulturevenemang som alla borde ha en chans till att tillvarata.
Samma mekanismer sker när till exempel en ny miljölag ska diskuteras.Då är det de ekonomiskt starkaste lobbyisterna som köper platserna och får förtur. Det som offras på marknades altare är en balanserad demokratisk debatt.
För att minska bilismen inrättades på många ställen i USA ”car pool lanes” där endast bilar med minst två personer i får färdas. Även här trängde marknaden in. Kan man betala så går det numera bra att köra ensam i gräddfilen.
När hälsan står på spel så förväntar vi oss att behandlingen organiseras enligt medicinska prioriteter. Att pengar kan köpa bättre behandling utmärker i hög grad USA:s hälsosystem, men är knappast helt främmande även i europeiska samhällen.
I Michael Sandels framställning är kommersialismens uppfinningsrikedom tydligen långt ifrån uttömt. Ett särskild kapitel i hans bok har rubriken ”Concierge Doktors”. Systemet bygger på att rika amerikaner kan köpa en läkares telefonnummer eller e-postadress. En årsavgift på allt mellan 1.500 till 25.000 dollar möjliggör att kringgå ”portvakten” för en direktkontakt och snabb medicinsk omsorg.

Drivkraften bakom allt som pågår är för Michel Sandel inte bara girighet. Det rör sig om ett seglivat samhällstänkande där ekonomernas centrala fråga ”hur mycket kostar det” blir normgivande. Som filosof kritiserar han att moralen och etiken urvattnas samt att gränsdragningen till korruption där pengar köper politiskt inflyttande blir allt tunnare.

Avgörandet ligger ändå i hög grad på oss. Det är vi som måste avgöra vilka värderingar inom livets olika sociala och civila sektorer ska gälla.
Det som han ändå fruktar är att klyftorna i samhället ökar. I sitt slutkapitel talar Michael Sandel om faran för en ”skyboxification of American life”. Metaforen är hämtad från idrottsarenor, där rika åskådare numera sitter helt avskilda på dyra VIP-lounges utan kontakt till vanligt folk. ”Det är inte bra för demokratin”, skriver Harwardprofessorn Michael Sandel.

Joachim Kasten
kultur@daladem.se