Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mineralskatt för miljöns skull

Annons




Även andra bolag har etablerat sig i Sverige. Bland annat många utländska företag har lockats hit av vår generösa lagstiftning och att det är lätt att få information ifrån Sveriges geologiska undersökning (SGU) gratis. Även kommuner som gruvan planerar att etablera sig i brukar vara välvilliga såväl som stat som ofta ställer upp med infrastruktur. Naturligtvis är det positivt med arbete i bygder där det etableras gruvor.

För regioner som får en gruva till trakten är dock inte allt positivt. Gruvindustrin står för utsläpp i miljön. Sjöar och vattendrag riskerar att smutsas ned. Väl när man inte kan utvinna mera malm så riskerar kommunen att stå med en stor grop oanvändbar.
Man behöver inte titta långt för att se skräckexempel. Talvivaara, gruvan i Sotkamo som verkade så lovande i mellersta Finland har vid ett flertal tillfällen läkt ut giftigt slam ut i naturen. Dessutom riskerar bolaget att gå omkull. Vem blir det då som ska betala för skadorna? I Norge så är det bygden som bestämmer ifall det ska tillåtas gruvor.

Australien har infört en skatt på 30 procent av värdet på malmen och kolet. Polen har beslutat att införa en gruvskatt. Likaså Finland diskuterar detta.
I Norge har de oljefonden där de tryggat ekonomin med vad underjorden har att ge.
Annie Lööf (C) presenterade nyligen en mineralstrategi för Sverige. I den kan man konstatera att privata gruvföretag skall få fortsätta exploatera svensk mark i det närmaste gratis. Bortsett mineralersättningen på 1,5 promille till markägaren och 0,5 promille till staten. Detta tycks näringsministern vara nöjd med. Hon vill i artikeln i SvD Brännpunkt 5/3 stärka lokalsamhället kring gruvan men något exempel uteblir.

Landsbygdspartiet vill säkra den lokala ekonomin och ersätta den miljöpåverkan en gruva orsakar och införa en gruvskatt som berikar den lokala ekonomin.
Människor som bor och verkar i regionen, även de som påverkas nedströms i ett vattendrag bör ta del av företagens vinster. I dag går pengarna rakt ner i fickorna på deras ägare ofta bosatta långt borta ifrån gruvan. Likaså bör även bygden få bestämma ifall gruvetablering skall tillåtas.
Blir det för dyrt för företagen att etablera sig så finns det framtida generationer som kan göra jobbet. Malmen ligger kvar.

Krister Ericsson
Ledamot Landsbygdspartiet oberoende Uppsala

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons