Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Britt Gäfvert till minne

Det är åtskilliga som minns Britt Gäfverts lärargärning här i kommunen och många har under åren velat veta, om vi var släkt. Det var vi, men enbart genom Åke, min pappas kusin.

Exakt ett år och en dag efter maken Åkes bortgång förra våren blev det Britts tur att följa efter. Hon somnade in den 16 maj i år och sörjs närmast även hon av barnen Hans, Helena och Susanna med familjer. De två makarna följdes åt sedan ungdomen, så på ett sätt slutade Britt att leva då Åke gick bort.

Åke och Britt blev som ett begrepp i släkten. Dem kunde man alltid vända sig till, när det var något, som skulle ordnas inför en födelsedag eller en begravning. De båda drog ett tungt lass i samband med den stora släktträffen på Tyllsnäs 1995. När vi åkte till Värmland i bilkaravan till min farmors födelsehus, som numera ägs av Anki, var det Britt, som var närmare släkt med Anki än Åke, som tillhörde farfars gren.

Det var många gånger jag och flera med mig blev hembjudna till det trevliga huset på Prosavägen i Hytting. Ofta ville vi köpa deras egentillverkade smycken som presenter till vänner och bekanta. Där samlades vi sedan runt det stora köksbordet, där det vankades gott fika till alla. Doften av nybakat bröd slog emot en direkt innanför dörren och den fina hunden tog emot redan i tamburen. Det blev improviserade fester i vardagen att leva länge på. Många djupa resonemang hade vi, både där hemma och på telefon i timtal.

Britt var också duktig med att skriva berättelser till barnbarnen och komponera musik, som hon framförde på elorgeln. Hon stickade massor av plagg och hade alltid olika projekt på gång till marknaderna de deltog i.

Att jag fick uppleva den fantastiska ön Mallorca var till stor del hennes förtjänst, när jag behövde en reskamrat 1998. Vi åkte då med HSO i Borlänge, på en av Sven Torstensons populära handikappresor. Hon berättade själv gärna episoder från de långresor hon och Åke gjorde, med spännande inslag på det andliga planet. Britt var likaså den som förde mig in på ett för mig helt nytt område, nämligen healing och andra alternativa behandlingsformer. Hon gav mig verktyg till smärtlindring och det är jag henne evigt tacksam för. Jag missade tyvärr hennes minnesstund i Tuna, då jag inte orkade ta mig dit, men i tankarna fanns jag med.

Lena Gäfvert