Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mona Sahlin: "Jag har varit 40 år i politiken men aldrig varit så bekymrad som nu"

KAMPEN MOT VÅLDSIDEOLOGIERNA DEL 2 – FARAN NÄR KOMMUNERNA BLUNDAR:
Det blir ett annat sorts förstamajfirande i Borlänge i år, konstaterar Mona Sahlin, som kommer vara på plats för att visa sitt motstånd mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration. I en intervju med Dala-Demokraten berättar hon om våldsideologiernas mobilisering, det oroliga samhällsklimatet och kommuner som blundar för sitt uppdrag att förebygga extremgruppernas rekrytering.

Annons

Mona Sahlin är sedan juli 2014 nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Under sina 40 år i politiken, varav hon mellan 2007-2011 var socialdemokratisk partiordförande, har hon aldrig varit så bekymrad som nu.

– Det har att göra med den otäcka polariserande samverkan som finns mellan olika grupper. När extremhögern och islamofobin växer så radikaliseras också jihadisterna som argumenterar för att Västeuropa inte tillåter dem att leva som muslimer, och då kan högern i sin tur säga att terroristerna har blivit ännu fler och så trappas det upp. Om då samtidigt det demokratiska samhället är svagt och möter stor misstro så uppstår en stor fara – det är där Europa är idag.

Samtidigt möter många kommuner situationen med passivitet – arbetet för att förebygga rekrytering till extremgrupperna är på flera håll kraftigt eftersatt. En enkät som Sahlin genomfört visar att bara sju procent av Sveriges kommuner har en handlingsplan för att bemöta våldsbejakande extremism. Endast hälften har skaffat sig en initial lägesbild.

– Det jag har störts lite av är att det inte automatiskt funnits en känsla för att ta sig an problematiken. Många verkar ha nöjt sig med att resonera att "det existerar inte här hos oss". Tyvärr är det ofta så att just i regioner där det finns en historik av extremism, så som i Dalarna, Värmland och Skåne, så vill man ofta glömma extra fort.

Hur kommer det sig?

– Min analys är att det hos många kommuner inte funnits en direkt insikt om att det är ett demokratiuppdrag. Det hänger ihop med att politiken har tappat verklighetskänslan på många håll. Man har till exempel bortsett från problemen med fanatisk islamism i förorter så länge att när man till slut erkänner det så är det som att man erkänner att man inte fattat. Man bygger på så sätt in ett internt motstånd som handlar om att man inte vågat vara riktigt ärlig.

Finns det ett samband mellan extremideologiernas mobilisering och försvagade folkrörelser?

– Absolut, tilltron till politiken är som lägst just nu och misstron mot samhället är större än vad den varit på väldigt länge. Antalet människor som är aktivt organiserade är lägre medan de som finns på nätet blir många fler. På internet kan man ju finnas och bara interagera med människor som bekräftar de egna åsikterna.

Hur ska då kommuner och civilsamhälle motverka rekryteringsprocesserna, oavsett om de pågår på internet, i förorter eller ute på glesbygden?

Sahlin betonar att varje kommun först och främst måste skaffa sig en egen lägesbild och identifiera riskmiljöer.

Kunskapsluckor är då ett stort hinder.

– Jag visar alltid Nordiska Motståndsrörelsens symbol på alla konferenser jag talar på och frågar vilka som känner igen den. Uppe i Sälen höll jag föredrag för flera 100 säkerhetsexperter och det var kanske bara 10 stycken som visste. Då säger jag alltid "skäms på er", det är den här symbolen de klottar när de försöker rekrytera på era barns och barnbarns skolor.

Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens (NMR) aktion på första maj i Borlänge tolkar Sahlin som ett försök att visa att organisationen växer, men också som ett tecken på att de vill framstå som riktiga politiker som tar plats i samhällsdebatten.

Hon kommer själv finnas på plats i Borlänge för att visa sitt motstånd och tala på Socialdemokraternas demonstration.

Dala-Demokraten frågar Sahlin hur hon ser på olika motdemonstrationsstrategier.

– Jag skulle önska att alla som är på plats och vill kämpa mot nazismen reflekterar lite innan man agerar. Att bemöta dem med våld är sannolikt precis vad många av dem hoppas på. Jag tycker man ska gå ut dit och sen lugnt och fint vända ryggen till när de går förbi, eller också så går man till någon av de andra tågen och låter dem vandra runt i ödslighet.

– Jag minns att när Svenskarnas parti tågade i Jönköping var det många som började gråta. Det var först när de såg nazisterna på gatorna och hörde deras rop som det kändes på riktigt. Så på det viset skulle jag önska att de som kommer till Borlänge tar NMR:s aktion på sådant allvar att man betraktar den och ser vilka det är, men sen vänder på ryggen och går någon annanstans.

ARTIKELSERIEN:

INTRO – Kampen mot våldsideologierna

DEL 1 – Expos VD om nazistpolitikerns normalisering i Ludvika: Om det varit en radikal islamist hade vi sett ramaskri

DEL 2 – Mona Sahlin: "Jag har varit 40 år i politiken men aldrig varit så bekymrad som nu"

DEL 3 – Nya områdespolisen i Borlänge: "Vi har hanterat uppgifter om religiös radikalisering en handfull gånger"

Annons