Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stående ovationer för Score

/

Det blev stående ovationer för Score med Dalasinfoniettan i Magasinet i Falun.

Annons

Score orkestral dataspelsmusik står det i programmet. Det är andra gången på knapp två år som producenten Orvar Säfström och dirigenten Charles Hazelwood kommer till Dalarna med SCORE.

Den här gången framförs musiken i Magasinet i Falun, en passande lokal för konceptet. Stora bildskärmar visar klipp från olika dataspel innan konserten sätter igång, så att även ovana dataspelare kanske kan få en liten inblick i dataspelsvärlden.

Publiken består dock antagligen mest av redan invigda och har en medelålder på knappt 30 år skulle jag tro.

Nytt för den här gången är också att det är sångsolister med; Sabina Zweiacker och Rickard Söderberg. Det bidrar till att musiken får en annan klanglig dimension.

Det är Sabina som har de klart flesta solouppgifterna. Hennes röst verkar först en aning skör trots att hon använder mikrofon, men hon sjunger med inlevelse och i sista stycket visar hon att det finns mer att ge.

I det första stycket I was born for this från spelet Journey med musik av Austin Wintory, sjunger hon på någon blandning av franska och japanska. Musiken är drömmande lyrisk och består av klanger som växer och avtar i dynamik.

Orkesterns stråkinstrument har förstärkts med var sin mikrofon och även om balansen mellan stråk- och blåsinstrumenten fungerar, så upplever jag ljudbilden väldigt skarp och ganska onyanserad. Det fungerar inte riktigt på samma sätt att micka upp en symfoniorkester som med elförstärkta instrument.

Musiken är för det mesta ganska kompakt skriven och är liksom film-musik full av schabloner, men klingar bitvis riktigt snyggt och orkestern verkar gilla att spela det här.

Charles Hazelwood dansar fram insatserna och de rytmiska sekvenserna i sviten Amiga från den gamla hemdatorn med samma namn.

Musiken är hämtad från olika epoker inom dataspelshistorien från tidiga Nintendo-spel som Super Mario där elektroniska ljud-blippar har översatts i orkester-arrangemang till mer njutbara klanger, till nyare spel som Bioshock infinite från 2013 där det är endast stråkinstrumenten som presenterar en mystisk och melankolisk musik med modernare harmonik.

Liksom vid förra året har man missat att nämna kompositörerna i programmet. Inte heller står det vem som har arrangerat musiken. Jag hann uppfatta att sviten med musiken till Super Mario var arrangerad av en Andreas Hedlund.

Gustavo Santaolallas musik till spelet The last of us är riktigt vacker med sitt långa känslosamma cellosolo och mörka klanger i basflöjt, fagott och kontrabas.

Även musiken till Assassin's creed av Brian Tyler har flera snygga partier med associationer till filmmusik och irländsk folkmusik där piccoloflöjten spelar tinwistle-melodier och associationerna går till filmer som Pirates of the Caribbean.

Arrangörerna verkar ha fått fria händer när det gäller instrumentering. Det finns många ljud att tillgå i en synt, så klanger av harpa och cimbalom dyker upp i den här sviten.

I den långa sviten från Legend of Zelda där kompositören heter Koji Kondo förekommer till och med det ovanliga orkester-instrumentet ocarina, ett urgammalt blåsinstrument gjort av keramik som har en lite ihålig klang.

Musiken är omväxlande där melodiösa solo-inslag varvas med skarpa signaler i trumpet, horn och slagverk.

I det sista stycket från spelet Final Fantasy VI befinner sig karaktärerna i en scen på en opera och efter ouvertyren sjunger de båda solisterna Sabina Zweiacker och Rickard Söderberg i Aria de Mezzo carattere.

Publiken utrycker spontant sin stora förtjusning med stående ovationer. Det är säkert inte sista gången som SCORE presenteras i Dalarna.

Annons