Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mystisk jätteärt söker sina rötter

Annons

Agneta Magnusson fick en stor, mystisk ärt av en vän. Nu vill hon ha hjälp från allmänheten, är det någon som har mer information om jätteärten?

Agneta Magnusson är medlem i föreningen Sesam, som arbetar för att bevara en mångfald bland köksträdgårdens och åkerns växter.

Hon fick ärten av en vän som kallade den ”Jätteärt från Hälsingland”. Agneta Magnusson tog med sig ärten hem till Leksand och planterade den. Med ärten följde också ett brev som berättar lite av ärtens historia. Brevet var skickat från Råtallsvägen i Ludvika. Agneta Magnusson bestämde sig för att ta reda på mer om vem som bott där.

Efter en hel del detektivarbete och samtal med alltifrån släktforskare till församlingar lyckas Agneta Magnusson luska ut att de förra ägarna till ärten, som bodde på Råtallsvägen, hette Alida och Efraim Andersson. De skrev brevet med önskemål om att ärten skulle bevaras. De hade i sin tur fått ärten från lokförare Birger Wilhelm Bergfelt i Ludvika.

Agneta Magnusson har nu döpt ärten till ”Lokförare Bergfelts jätteärt”. Hon miss­tänker att ärten fördes till Sverige från Frankrike på 1900-talet. Agneta Magnusson tror att ärten utvecklats från sitt ursprung i Frankrike, och nu har anpassat sig för att överleva i Dalarna.

– Min önskan är att ärten ska bli klassad som amatörsort, säger hon.

Amatörsort innebär att jätteärten får säljas i en liten omfattning, vilket Agneta Magnusson tycker är betydelsefullt för växtens överlevnad.

– Det är viktigt att bevara små kultursorter och den här ärten är verkligen värd att bevara, säger hon.

Ärten är mycket stor, 2 till 3 meter hög, och har violetta blommor.

Den har rödaktiga bladfästen och många stora söta och saftiga sockerärter. Ärtskidorna blir tre centimeter breda och 15 till 20 centimeter långa. Fröna är gråblåa, lite skrynkliga och platta, med en tendens till mörkare prickar.

Agneta Magnusson söker nu svaren på frågan hur ärten kom till Sverige och Dalarna. Finns det någon Ludvikabo som vet mer om jätteärten?

Frida Danielsson
frida.danielsson@dt.se