Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

När medicinerna togs bort piggnade Bengt till

Annons

Bengt Olsson, 74, fick diagnosen parkinson och åt mediciner i nio år. Vintern 2012 blev han snabbt sämre, han fick hallucinationer, började ramla och blev förvirrad, tappade språket och blev aggressiv.

19 april i år stoppades alla mediciner. Då åt han 23 olika tabletter om dagen, berättar hans exfru Ingrid som engagerat sig mycket i sin före detta mans situation.

– Jag vill ju att han ska ha ett värdigt liv och det har det inte varit. Det känns konstigt att det var jag som stoppade i honom alla mediciner innan hemtjänsten tog över. Men man litar ju på doktorerna.

Den senaste tiden tog han parkinsonmediciner varannan timme förutom smärtstillande, lugnande och magmedicin.

– Varje år fick han mer och mer och starkare mediciner och vid de besöken var jag alltid med, det känns också konstigt, säger hon.

Vi möts i ett äldreboende i Borlänge. Bengt flyttade från huset han hyrde till ett annat äldreboende när han inte längre klarade att bo hemma. Och den 20 juli kom han hit. Här trivs han bra. Och han gör framsteg hela tiden, berättar Ingrid.

Han sitter i en soffa i allrummet men reser sig snabbt och tar rollatorn när vi kommer och går före till sitt rum. Det går undan. När en annan man blir fast i sin rullstol framför oss går Bengt genast dit och rullar i väg rullstolen.

Han är rask i benen och han har börjat tala även om det är svårt att urskilja allt han säger.

Det började för nio år sedan med att Bengt var nedstämd och ledsen, berättar hon.

– Det märkliga var att den parkinsonspecialist i Mora som han besökte i början inte trodde att Bengt hade parkinson.

Men på något sätt så fick han ändå den diagnosen av en läkare i Falun sedan, säger hon.

– Det gick någorlunda till vintern 2012 förutom att det var jobbigt med alla mediciner. Men då rasade allt snabbt och han blev mycket sämre. Han blev förvirrad, fick hallucinationer, sov dåligt och ringde varje natt till mig för han var rädd.

Han ramlade 7–8 gånger per dag. Han slog ut många framtänder, slog sig ofta på knäna, fick blodpropp i ena benet och bröt ett revben.

– Han hade sina helt egna tänder tidigare, förhoppningsvis kan han få nya.

Personal på det förra äldreboendet tyckte inte att hans symptom stämde med diagnosen och tillsammans med Ingrid beslutade de att han skulle utredas på Omvårdnadi Skönvik AB i Hedemora.

– Och där tog personal tillsammans med mig ett gemensamt beslut att stoppa all medicinering. Det var den 19 april i år. De satte in extra personal som skulle vara med honom hela tiden.

Men ingenting speciellt hände, berättar hon.

Nu har Bengt varit medicinfri i tre månader och förändringen är märkbar, säger hon.

– Han blir bättre och bättre, börjar få tillbaka språket, hänger med i samtal, har blivit mindre förvirrad, har inte varit aggressiv alls och han ramlar mindre och mindre.

Bengt nickar instämmande. Han är van att gå i skogen och fram till november 2012 tog han dagliga skogspromenader på fem kilometer och han körde bil.

– Det är sorgligt att han förlorat så många år på grund av en medicin som visat sig vara fel.

Mitt emot soffgruppen på en vägg i hans rum hänger en ett collage med bilder från sjön Rogen i södra Härjedalen. Där arbetade han som vildmarksguide på 90-talet. Turister, många från andra länder, flögs från Grövelsjön och bodde i lappkåtor.

– Det var Bengts bästa år. Han är en sann vildmarksperson.

Han gillar att bära cowboyhatt nu också.

Bengt pekar och berättar att den började i midsommar, säsongen där.

Och han är van vid hårt arbete, redan som 14-åring följde han med och högg i skogen hemma i i Särna, berättar hon.

Han sträcker ut ena handen med pekfingret och långfingret i luften helt utan stöd och visar att han inte darrar alls nu. Så skakar han händerna för att visa hur kraftigt han darrade tidigare.

Nu har Ingrid tillsammans med Bengt anmält det som hänt till Inspektionen för vård och omsorg som tagit över Socialstyrelsens tillsynsverksamhet.

– Han vill berätta så att det kan hjälpa andra, säger hon och han nickar instämmande.

Kristina Vahlberg
kristina.vahlberg@daladem.se