Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny metod i skogsbruket

– Inte så långt ifrån som vi tidigare jobbade på hyggen och med körvägar. Men ibland upplevdes frustration när Stora krävde både mer biobränsle och mindre körskador.

– Nu har vi lärt oss att lägga mera grenar och toppat på vissa basstråk på fastaste marken, där vi sedan kör i huvudsak. Prio-1 är att minimera markskador, säger Mats Danielsson för maskinlaget MD Skog AB.

Annons

Entreprenadlaget MD Skog AB, bestående av Mats Danielsson, Mats Bergström samt säterbröderna Bosse och Hans Norman, är ett av två första lagen bland 18 grundutbildade slutavverkningslag att bli helt godkända - diplomerade i ”Rätt Metod”. Den metod (utvecklad i ett lag på Hälleforsdistriktet som lyfts till att gälla för hela företaget) med vilken skogsbolaget Stora Enso Skog vill att de tre sortimenten, timmer, massaved och grot (grenar och toppar), i framtiden ska tas fram ur skogen vid slutavverkningar. Virket samt mer grot till industrin, med mindre körskador i skogen.
Laget diplomerades, fick diplom och tryckta tröjor samt dekaler att sätta på skördare och skotare, av bla Storas drivningsutvecklare Vegard Haanaes och Hagges distriktschef Johan Skoog, vid en ceremoni i -16-gradigt vinterväder intill avverkningsplats nära Rönningen, Storslätten, mellan Grangärde och Rämnshyttan.

Vegard Haaneas berättar att grunden är att på avverkningsplats och därifrån ut till bilväg satsa på ett eller flera välplanerade basstråk för skotarna (som samlar upp och kör fram virket). Till dessa ordentligt risade basstråk koncentreras körningar. Mindre av oplanerad körning. Färre och mer planerade surhåls- och bäcköverfarter.
– Vi byggde även tidigare rejäla broar över bäckar, med sexmeters stock på längden och massaved på tvären, säger Bosse Norman.

För att diplomeras i ”Rätt Metod” så ska maskinlagen t ex även behärska hur man planerar ”spökstråk” enbart för skördaren samt att tillreda grot i ”hyddor”, så luften kommer åt att torka. Organiska delen, barr och löv, faller av och tillför hygget näring.

Till sommaren ska sedan grotets torra grenar hämtas från vinterhyggena.
– Verkningsgraden, energin vi får ut av att elda grot i förhållande till diesel den kostar att hämta, är 96-97 procent, säger Lars Erlandsson, Stora Enso stab, om hur ekonomisk viktig grenar och toppar blivit för skogsindustrin.
Lars Persson, som jobbar med biobränslet inom Stora Enso, förklarar att grot eldas för energin i Kvarnsveden och Fors pappersbruk samt överskottet säljs till fjärrvärmeverk.

Johan Skoog säger att en tidig erfarenhet av nya metoder att dra bäriga basvägar och rikligt risa dessa är bl a att man, trots blöt väderlek 2012, fick fram 20 procent mer grot. Bättre basvägar spar även både på maskiner och förarnas ryggar.

Boo Ericson
ludvika@daladem.se