Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Offentlig konst ger livskvalité!

Plötsligt stod den bara där. Lång och ståtlig. Placerad mitt i Faluns hjärta. Det var en tidig söndagsmorgon och hela mitt inre hoppade till av glädje, då jag första gången skådade Flätverk. Skulpturen som smyglandade, jo det kändes så, som att den smögs ner i mörkret denna milda oktoberdag, i korsningen Myntgatan Gruvgatan.

Annons

Jag såg mig omkring. Var är blåsorkestern? Alla människor som ska vifta med flaggor och jubla? För det är väl så det ska vara när något monumentalt äger rum?
Jag lät blicken klättra uppför Flätverk. Tog ett djupt andetag. Tänk, att lilla jag hade fått bevittna den allra första dagen i statyns, förhoppningsvis, långa livshistoria.
Vi kommer att följas åt, tänkte jag. Genom glädje och sorg, solsken och regnrusk, snö och modd.

I lokaltidningen ramlar det omedelbart in arga insändare som larmar om hur förbannat dyr Flätverk är. 600 000 har den tydligen kostat. Som vanligt ställer man utgiften mot vården – det är där skattepengarna ska hamna!
600 000. Det låter billigt tycker jag.
Först ska du ha en konstnär som ska tänka fram själva verket. Form, färg, konstruktion. Jag säger som serietecknaren Joakim Pirinen: Det tar tid att baxa hem saker från tomma intet. Sedan ska det göras en ritning, tester, modell och så själva tillverkningen av statyn. Efter det ska statyn fraktas och gjutas fast på plats.
Det extraordinärt flotta med Flätverk, är att den dessutom lyser. När det skymmer bjuds det upp till visuell dans. En ljussättning klurar man inte ihop på en eftermiddag. Det är många människor inblandade i en sådan process, och alla ska givetvis ha lön.
Offentlig konst ger livskvalité. Så i det långa loppet kan man betrakta de där 600 000 kronorna som en vårdpeng. Om och om igen så bevisas det att kultur, i alla former, är bra för hälsan. Vi mår fysiskt bra av att utsättas för konst.

Flätverk får mitt hjärta att ta ett skutt, det pumpar av kraft och glädje och vips har jag sparat in några sjukdagar. Dessutom blir jag motiverad att låta mina bopålar stå kvar i Falun. En vacker stad vill man stanna i, och därmed betala skatt.
För er som ändå tycker att det var bedrövligt dyrt och högst onödigt att Flätverk, tog plats där i rondellen. Tänk så här: Det var Blom som betalade.
Jo, men jag ser det gärna som att det var till det där konstverket som en del av mina skattepengar gick. Någon annan är kanske är väldigt förtjust i hoppbackar, kommunalägda kor eller nya IKEA i Borlänge. Då kan ni tänka att det är ni som har betalat för det. Flätverk, tar jag.

Det skymmer. Jag står vid min rondell och njuter av Jörg Jeschkes skulptur. Några barn tvingar sin pappa att stanna till för att se hur många färger den kan skifta i, den där höga pinnen i mitten av vägen. Ett jubel utbryter i den lilla gruppen då den slår om till lila. Jag viftar lite med min ena vante. En bil tutar. Se där, både fanfar, jubel och viftande, konstaterar jag nöjt och promenerar sedan vidare. I min stad.

Maria Bloom

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel