Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Sluta misskreditera popmusiken – ge den samma förutsättning som all annan musik

Annons

Vår definition av popmusik är bred. Den innefattar de flesta nya musikgenrer som tillkommit efter 1950 – allt från dansband till dödsmetall. Det vi kallar popmusik är på många sätt ung musik, men har existerat i snart 70 år.

Det är ingen fluga. Det är ingen trend. Det är en form av musikskapande som innefattar en mångfald av uttryck, genrer och personer av olika bakgrunder. Men vi ser samtidigt hur viktiga delar av den svenska popscenen utarmas.

Vi ser hur klubbarna och scenerna försvinner, framförallt i landsorten. Vi ser hur popmusiken, till skillnad från andra genrer, alltid och i alla lägen förutsätts vara kommersiellt gångbar, trots att så ofta inte är fallet.

I rapporten "Maktens Musik", framtagen av Svensk Live och Studiefrämjandet Väst, ges en inblick i hur de offentliga kulturbidragen fördelas inom musiklivet. Resultaten visar att vissa musikaliska genrer är förfördelade, medan andra fortsätter ha ett historiskt privilegium som gör att de ses som mer värdefulla och därmed får större offentligt stöd.

När Statens kulturråd ska fördela verksamhetsbidrag till arrangörer bortser man från riksdagens kulturpolitiska mål och ger 35 procent av stödet till jazzarrangörer, medan arrangörer av popmusik med alla dess genres får nöja sig med åtta procent – en andel som minskade mellan 2016 och 2017.

I rapporten berättas också om att personer knutna till Statens musikverk medvetet hindrat stöd till ny popmusik och att regeringen inte anser att svensk popmusiks drygt 70-åriga historia är värd att bevara, till skillnad jazz, visa och orkestermusik.

Det finns dock flera ljusglimtar på regional nivå. I Dalarna har Region Dalarna och Landstinget tillsammans med sju av länets kommuner gått samman för att finansiera Dalapop. I Norrbottens län och Kalmar län finns liknande organisationer som jobbar med stöd av regioner och kommuner för att främja populärmusiken.

Tillsammans jobbar organisationerna bland annat med samproduktioner, turnéstöd, artistutveckling och marknadsföring för popmusiker och arrangörer. Det är en mycket bra bit på vägen - men i jämförelse med andra aktörer får organisationerna en mycket liten del av kulturkakan.

Vi gillar jazz. Vi gillar folkmusik. Vi gillar klassisk musik. Vi vill bara få vara med på samma villkor.

I den bästa av världar hade vi gärna sett en expanderad kulturbudget som räcker för att tillfredsställa allas krav. Med en mer realistisk syn på det hela kan vi bara be om att få behandlas likvärdigt med andra genrer när de resurser som finns fördelas.

Vi är trötta på att bli negativt särbehandlade. Vi är trötta på en musikpolitik som lever kvar i föråldrade strukturer och traditioner. Vi är trötta på att spela kompgitarr – eller borde vi säga andrafiol - till maktens musik.

Joppe Pihlgren, verksamhetsledare Svensk Live

Pelle Andersson, verksamhetsledare Dalapop

Daniel Olsson, v erksamhetsledare Dalapop

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons