Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Svenska politiker utsätter oss för stor krigsrisk

Annons

Vi har en ny kapprustning i världen som bland annat gäller modernisering av atomvapen. 1 800 står redo att avfyras med några minuters varsel. Ett kärnvapenkrig skulle troligen bli slutet på det mesta av vår civilisation och för klimatet. Så vad gör Sverige i det läget? Ett militärt-politiskt etablissemang arbetar hårt för att vi ska ansluta Sverige till militäralliansen NATO där kärnvapen ingår som en viktig del. Därmed kan Sverige inte ställa upp på FN:s deklaration om förbud mot kärnvapen, trots att ungefär nio tiondelar av svenska folket vill ha ett förbud.

Efter påtryckningar från USA:s utrikesminister, med innebörden att Sverige skulle riskera det militära samarbetet med NATO, ändrade Sverige inställning.

Sveriges neutralitetspolitik gick att begripa förnuftsmässigt – den nya linjen har en rad konstruerade argument. Hur skulle Sveriges säkerhet öka med en koppling till ett av blocken i ett krig? Ryssland skulle se det som ett allvarligt hot om NATO:s atomvapen fanns på svensk mark, inte långt från Kaliningrad och S:t Petersburg. Kärnvapen som kan avfyras med några minuters varsel innebär också ett extremt farligt läge för misstag. Både Ryssland och USA har rapporterat om datorfel i varningssystemen och ansvariga personer som inneburit risker. Ett globalt kärnvapenkrig ”av misstag” har mycket små säkerhetsmarginaler.

Förra året beslutade FN:s generalförsamling med stor majoritet om ett förbud mot bl a tillverkning, innehav och användning av kärnvapen. Enligt Hans Blix, f d utrikesminister, chef för Internationella atomenergiorganet IAEA och för FN:s vapeninspektörer i Irak, var FN:s beslut en protest mot att kärnvapenstaterna tycks ha övergivit all ambition om nedrustning och istället utvecklar vapen. De har inte följt nedrustningsavtalet de signerat.

Sverige och utrikesminister Margot Wallström drev på för att få ett avtal. Efter påtryckningar från USA:s utrikesminister, med innebörden att Sverige skulle riskera det militära samarbetet med NATO, ändrade Sverige inställning. Allianspartierna är sedan tidigare för en NATO-anslutning och vill inte att Sverige ska skriva på. Socialdemokraterna lade frågan i en utredning som pågår tills efter valet.

Vilka är argumenten för att Sverige ska liera sig med eller bli medlem i NATO? Jo, att Ryssland är aggressivt, att FN-resolutionen är för vag och därmed verkningslös och att svenskt försvar är nedrustat.

•  Rysslands aggressivitet handlar om en mycket komplicerad situation i Ukraina och Krim, bland annat med ryska medborgare inblandade. Den har ingenting med Sveriges säkerhet att göra.

• En verkningslös resolution? Nej, Hans Blix menar att kärnvapenmakterna är oroliga för att det ska börja ses som mindre legitimt att inneha kärnvapen, därför är de motståndare till FN-resolutionen. Om den inte hade någon verkan – varför bråka om den?

• Sverige har rustat ner sitt försvar och behöver hjälp av NATO om Ryssland anfaller. Visst är NATO en stark militär makt men hur skyddar de oss mot kärnvapen utan att vi först blir utraderade?

Hans Blix igen: ”Enligt min mening skulle det varken gagna Sverige, USA eller NATO att vi gav efter för sådana påtryckningar. Vi bör skriva under den nya konventionen, som främst är ett välbehövligt bidrag till att delegitimera kärnvapnen. Särskilt i dagens världsläge.”

Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör och socialdemokratisk politiker: ”Varför i all världen ska Sverige delta i detta? Vårt enprocentiga fredsfrämjande och konfliktförebyggande civila bistånd är långt bättre än Natos tvåprocentiga militära upprustning.” En macho-lösning står mot en humanitär utveckling.

Bernt Lindberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons