Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Greider om den kortsiktiga kärnkraftsrealismen

Annons


Atombomberna som flldes ver Japan under andra vrldskrigets sista dagar tog s fruktansvrt mnga liv att sjlva ordet atomkraft inte lngre gick att anvnda. Det var drfr som den fredliga utvinningen av nukler energi kom att omtalas som krnkraft: det lilla ordet atom bar p s ofattbara hemskheter. Frst ut i vrlden med krnkraftsverk var frsts Sovjet och USA under det femtiotal d ingen som helst debatt frdes om farorna med klyvning av atomkrnor.

Sedan brt ju, i synnerhet under sjuttiotalet, enorma debatter ut om atomkraften och ven kapprustningen med krnvapen. Harrisburg och Tjernobyl fick effekter: Till och med den frn brjan ytterst krnkraftsvnliga socialdemokratin fick sig en tankestllare. P senare r har det heller inte byggts mnga krnkraftverk, bde fr att det funnits opinion mot det och fr att det helt enkelt r s avskrckande dyrt.
Men nu har slussarna ppnats, efter Alliansens verenskommelse. Har Maud och Fredrik folket med sig? Ja, tyvrr, mste jag sga, ven om opinionen inte riktigt r s entydig som det psttts senaste veckan (DN publicerade t ex en mtning som gav intryck av att en stor majoritet var fr krnkraft; tittar man nrmare p den mtningen r den dock inte s entydig, vilket Aftonbladets ledarsida visade i mndags). Men mnga svenskar upplever sig helt enkelt som realistiska nr de r fr krnkraften.

Sjlv mste jag sga att jag i allra hgsta grad ser den dr krnkraftrealismen som ett uttryck fr en enorm mental frtrngning. Fr hur vger realisten fr- och nackdelar med krnkraften? Frdelarna r kortsiktiga: sker energi till industrin de nrmaste kanske tjugofem ren. Men hur ska man ens kunna frestlla sig och kalkylera kring nackdelar som fr konsekvenser fr hundratusentals r? Det radioaktiva avfallet gr ju inte att tnka bort. Och i en vrld dr antalet kraftverk kat frn dagens runt 500 till lt oss sga det tiodubbla: Hur mycket strre r d inte risken fr att katastrofer frr eller senare intrffar?

Den mentala frtrngningen har under ratal arbetats fram bde i nringslivet, i industrins fackfreningar och i partikanslierna. Kampen mot klimatfrndringarna psts exempelvis ge argument fr krnkraften. Men d frtrngs att hela kedjan av verksamheter - frn uranbrytning, anrikning, avfallsfrvaring - orsakar stora utslpp av koldioxid; kanske uppt 10 procent av utslppen i Sverige kommer frn krnkraften.

S var str vi? Svar: I vgsklet mellan kortsiktig realism och lngsiktig realism. Vi mste upphra med frtrngningarna. Vi har mnga energislag men bara en planet.

GRAN GREIDER

Mer läsning

Annons