Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Robert Sundberg: Valresultatet gör att Trump försvagas i inrikespolitiken

Valet i USA

Annons

På CNNs första sida på sin sajt står det onsdag förmiddag, i översättning: "Förlusten i representanthuset är ett allvarligt bakslag för Trump. Men en stark republikansk prestation i valet till senaten visar att han förblir en stark kraft."

Resultatet i mellanårsvalet blev som CNN beskriver det. Demokraterna vann i ena kammaren av de två i kongressen: representanthuset med 435 platser. I skrivande stund (klockan 11.30 onsdag) har Demokraterna tagit (minst) 222 platser och Republikanerna 199. 14 platser återstod att räkna.

Valdeltagandet ökade markant, med över 30 miljoner till runt 114 miljoner. Och med nästan tio procentenheter till 47, jämfört med förra mellanårsvalet 2014. Det var val till representanthuset även 2016, men det skedde samtidigt med presidentvalet, där valdeltagandet är högre, runt 60 procent.

Omkring hundra av platserna i representanthuset tas av kvinnor, de flesta av dem demokrater. Både några med muslimsk tro och urinvånare tar nu plats där.

Bland kvinnliga väljare har nästan 20 procentenheter fler röstat demokratiskt än republikanskt: cirka 60 procent mot 40. Totalt ser Demokraterna ut att ha fått nio procentenheter mer i väljarstöd. I valet till representanthuset 2016 fick Republikanerna en procentenhet mer än Demokraterna: 49 mot 48.

Representanthusets minoritetsledare Nancy Pelosi (demokrat), inför en jublande publik i form av Demokraternas anhängare vid valvakan tisdag 6 Nov. 2018, i Washington DC. Foto: AP Photo/Jacquelyn Martin.

Att Republikanerna inte gjorde ett sämre val berodde på det starka stöd partiet har bland manliga väljare. I valkampanjen mobiliserades både demokratiska och republikanska väljare. De förra på frågor som sjukförsäkring och motstånd mot Trump och hans politik.

De senare motiverades av migrationsfrågan, där Trump utmålat den karavan av flyktingar som närmat sig USA söderifrån som ett hot, på ett sätt som för tankarna till rasism. Men även försvar av Trumps politik, som utnämningen av konservativa domaren Brett Kavanaugh, har motiverat Republikanernas väljare.

De platser Republikanerna förlorat har ofta varit förortsområden till större städer. USA är därmed mer tudelat än kanske någonsin politiskt, men även geografiskt, könsmässigt och etniskt.

Republikanerna är i hög grad ett parti med starkt stöd bland vita, män, medelålders och äldre, de boendes utanför större städer. Demokraterna ett parti med högt stöd bland kvinnor, yngre, de boendes i större städer och dess förorter och bland så kallade minoriteter (svarta, latinos).

I valet till senaten hade Demokraterna nackdelar i utgångsläget. Drygt hälften av deras 48 platser, 26, var det val till. Medan det bara var val till knappt en femtedel av republikanernas, nio av 52. Dessutom var flera av Demokraternas senatsplatser i stater som Trump vann i 2016.  

Demokraterna lyckades inte hålla alla sina senatsplatser och misslyckades med att vinna en del stater som hållits av republikaner men där det såg ut att bli jämnt. I skrivande stund ser Demokraterna ut att få 45 och Republikanerna 51. Fyra platser är oklara.

Även om Demokraterna inte lyckades vinna majoritet gjorde partiet bra ifrån sig i flera fall, exempelvis i stora Texas. Där fick demokraten Beto O´Rourke 48 procent, en ökning jämfört med runt 40 procent som det partiets kandidat hade i förra valet där. Vinnande republikanen, Ted Cruz, fick 51 procent mot 60 procent förra valet.

Det var även en rad guvernörsval, i 36 av 50 stater. Republikanerna vann i de två viktiga Florida och Ohio, där det brukar vara jämnt i presidentval. Demokraterna vann i flera stater där en republikan tidigare varit guvernör.

Posten som guvernör är viktig eftersom de har kontakten med presidenten när delstaterna ska kommunicera med den federala nivån (hela landet).

Och guvernören kan spela roll i presidentval eftersom denne har ett visst inflytande på valens uppläggning och genomförande i sin stat.

I debatten och medierna i Sverige får amerikansk (USAs) politik stort utrymme. Närmare liggande länder får inte det, även om de är stora. Många svenskar kan nog räkna upp fler av USAs 50 stater än Tysklands 16. USA är välkänt i Sverige från särskilt populärkulturen (tv, film).

På utrikesområdet har Trump fortsatt stor makt, i sitt ämbete och sitt partis majoritet i senaten.

Under efterkrigstiden rådde ett kallt krig till runt 1990. En avspänning skedde på 90-talet. USA var denna tid det ledande landet, i världen och bland västländerna, och centralt i internationella organisationer av olika slag, som Nato, FN, Oecd med flera.

Med Trumps nationalistiska inriktning är det i förändring. Trumps USA går in för en slags ländernas kamp mot varandra på olika områden och där USA räknar med att vara starkast på alla områden, militära som ekonomiska. Och gå vinnande ur de "striderna". Att vara ledande i organisationer är inte längre lika intressant för Trumps styre (USA).

Med Demokraternas framgång i representanthusvalet kan de påverka Trumps politik främst på inrikesområdet, rörande lagstiftning och skatter. På utrikesområdet har Trump fortsatt stor makt, i sitt ämbete och sitt partis fortsatta majoritet i senaten.

Mer läsning

Annons