Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Personlig assistans – en lektion i att spara på personalen

Annons

När det ska sparas på välfärden finns det ett smart tillvägagångssätt för det offentliga: privatisera. Det går nämligen att spara en hel del på personalkostnaderna då. Ett tydligt exempel är personlig assistans.

Allt fler av landets kommuner lägger ut den personliga assistansen på privata utförare. Anledningen är inte svår att se. Det blir billigare genom att personalen är billigare. De avtal som de anställda inom de privata assistansbolagen går under är betydligt sämre för de anställda, men billigare för arbetsgivaren, än de avtal som de anställda inom kommunernas assistans omfattas av.

Just nu pågår avtalsförhandlingar mellan Kommunal och de Vårdföretagarna. Det vore lögn att påstå att de har löpt helt smärtfritt. På torsdagen varslade Kommunal om konflikt, om en nyanställningsblockad från och med 13 september. Bakgrunden är att Vårdföretagarna endast har gått med på löneökningar på 0,8 procent samtidigt som övriga avtal på arbetsmarknaden detta avtalsår i stort har följt industrimärket på 2,2 procents löneökning. Anställda med många gånger bland de sämsta villkoren på den svenska arbetsmarknaden ska alltså få betydligt mindre än övriga. Det kommer att öka klyftorna än mer. Så det är inte svårt att förstå varför Kommunal väljer konfliktvapnet.

Men, det går också att på sätt och vis förstå Vårdföretagarna. Regeringen har ju slagit fast att det måste sparas på assistansersättningen, det här har ledarsidan skrivit om tidigare. Detta år räknas assistansersättningen endast upp med 1,4 procent, och Vårdföretagarna menar att det innebär att de inte har råd med löneökningar på 2,2 procent.

Men det finns pengar i bolagen, och men samtidigt är ju själva syftet med de privata assistansbolagen att de ska göra vinst. Och det gör de. Dagens Arena rapporterade i somras om hur de privata assistansbolagen gör hundratals miljoner i vinst. Störst av assistansbolagen är riskkapitalägda Humana group och Frösunda omsorg som enligt sina senast publicerade årsredovisningar gjorde vinster på 176 respektive 213 miljoner kronor.

Vinster som måste komma någonstans i från. I de här fallen är det tydligt att de kommer från personalbesparingar. Sämre villkor och lägre löner till personalen ger vinst till riskkapitalbolagens ägare.

De som förlorar allra mest är såklart brukarna. Då de personliga assistenterna i privatiseringshetsen flyttas från kommunens arbetsgivaransvar till de privata bolagen får de ofta betydligt lägre sysselsättningsgrader och därmed löner till löjligt låga nivåer, vilket i sin tur innebär att de inte längre har råd att arbeta kvar. Då kommer nya assistenter, som inte heller kommer att ha råd att stanna kvar, som i sin tur byts ut av nya. För brukarna, människorna, som väldigt ofta behöver trygghet och stabilitet i sina liv, kan detta bli ödesdigert.

LSS, ”lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”, infördes 1994. Syftet med lagen var att människor med funktionsnedsättning skulle garanteras goda levnadsvillkor, försäkras ett människovärde. Lagen innebar bland annat att en hel massa människor beviljades personlig assistans. Det vill säga, de funktionshindrade fick friska armar och ben som hjälp. LSS är en av de viktigaste demokratireformerna i modern tid. Det är en reform vi inte får trasa sönder. Men då krävs det också att vi säkerställer goda villkor för personalen. Såväl regering, kommuner som de privata bolagen bör ta sitt ansvar för det.