Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Peter Jöback kommer till Dalarna med julstämning

/

Annons

Julstämning blir det ikväll på Ejendals Arena i Leksand, när Peter Jöback har premiär för sin föreställning ”Jag kommer hem igen till jul”. Det är fem år sedan han sist turnerade runt julen.

”Jag kommer hem igen till jul” hette julskivan som kom 2002. I år släpptes en ny, med fyra nyskrivna låtar, och livespår från förra julkonserten.
- Childhood Foundation kom till mig med ett förslag på en ny skiva; tio kronor per skiva går till Childhood. Jag har egen erfarenhet av att växa upp i en dysfunktionell familj, så det känns som en värdig grej att göra.

Kommer du hem igen till jul?
- Ja, efter den 20 december får jag vara ledig. Barnen är i fokus på jul, både jag och min pojkvän har syskonbarn. Det är skönt att det inte handlar om mig, haha, som artist är man så självcentrerad annars. Vi äter mat och spelar spel. Och så har vi bowlingturnering!

Hur länge sedan är det du gjorde en julföreställning?
- När jag fick första förslaget på en julskiva tänkte jag, ”Åh nej, julskiva är ju det sista man gör i karriären!”. Men låtarna väckte alla barndomsminnen, och de är fina om man 2002 och 2003 gjorde jag julturnéer. Sen tänkte jag ”nu får det inte bli en jultomtemössa på mig”, och gjorde annat. Men folk verkar ändå förknippa mig med jul. Julskivan säljer jättemycket varje jul, men popskivan som jag släppte för något år sedan sålde knappt alls, haha.

Vad kan publiken vänta sig?
- Man ska kunna luta sig tillbaka, känna stämningen, skratta lite, gråta lite om man vill, längta lite och hoppas lite. Inte så mycket tjo och tjim. Man måste våga vara allvarlig.

Det är premiär på fredag, hur är det med nerverna?
- Det känns bra, vi har fått till stämningen tycker jag. Bandet är fantastiskt, och stort! Men jag kommer säkert vara jättenervös, man tar ju in allas nerver på något sätt, det är så många som är inblandade och har förväntningar.
Hur ser framtiden ut?
- Jag ska flytta till New York ett ta, fram till sommaren minst. Jag har jobbat mycket och behöver luftombyte. Där har de heller ingen bild av mig innan, jag kan sitta på tunnelbanan och stirra på folk, och de som tittar på mig gör kanske det för att de tycker att jag är snygg! Jag har aldrig känt mig som en offentlig person, men frihetskänslan blev så påtaglig när jag varit i New York tidigare.

Och jobbmässigt?
- Är sugen på en utmaning, att filma lite kanske. Jag vill maxa livet. Det viktiga för mig nu är samarbetet med de människor som jag träffar. Att skapa ögonblick.
MÄRIT RÖNNOLS

Mer läsning

Annons