Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt att avveckla i Afghanistan

Sverige har deltagit i den internationella militära närvaron i Afghanistan. Isaf brukar denna styrka kallas. De flesta utländska trupperna i Afghanistan kommer från USA. Men de avvecklas nu, stegvis.

Annons

Sverige har därmed ställts inför ett val. Det är om landet ska vara kvar i Afghanistan sedan USA militärt har lämnat landet, eller om Sverige inte ska vara det. Det senare är egentligen det enda rimliga alternativet. Flera andra länder har redan antingen tagit hem sin militär från landet, eller avser att göra det.

Sverige skulle få svårt att klara säkerheten om landet vore kvar i Afghanistan med större enheter av trupper sedan flera andra länder, särskilt USA, har lämnat området.
I nuläget har svenska styrkan en storlek på upp till 500 militärer. Tanken var att den skulle minskas till cirka 200 militärer. Det är budgeterat för det med cirka 700 miljoner kronor.

Enligt uppgifter i medierna i går, vilket dock inte försvarsminister Karin Enström (M) vill bekräfta, har regeringen träffat en uppgörelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att minska styrkan. Detta till att den omfattar högst 50 militärer. I praktiken kommer det att röra sig om knappt 30 militärer på plats, i huvudstaden Kabul.
Kostnaderna för det kommer att vara drygt 100 miljoner kronor, drygt en halv miljard kronor lägre än budgeterat.

Det är bra att Sverige avvecklar styrkan i Afghanistan, genom att dra ned dess storlek till ett minimum. Att Sverige är kvar med några större truppenheter när andra länder, särskilt USA, lämnat eller drar ned till ett minimum är inte ett fungerande alternativ säkerhetsmässigt.
Sverige ska naturligtvis vara berett att delta i internationella operationer, som är sanktionerade av FN, runt om i världen. Det har Sverige alltid varit, från Kongo på 60-talet via Cypern och Sinai på 70-talet och Libanon på 80-talet och annat fram till nu. Med tillbakadragandet från Afghanistan öppnas möjligheter för svenskt deltagande i operationer på andra håll.

Samtidigt är det viktigt att Sverige även har fokus på försvar av egna landområdet. En upprustning, särskilt av Ryssland, sker nu i närområdet. En ökad press på att Sverige håller ett gott försvar ytmässigt i egna landet uppkommer därmed.
Sådant som att försvara Gotland bättre har exempelvis diskuterats på senare tid. Ett antal stridsvagnar stationeras nu på Gotland som ett led i det.
Den svenska militären ska både ha kapacitet och beredskap för insatser utomlands, som är sanktionerade av FN, och för försvar av det egna landområdet.

Med styrkan i Afghanistan har Sverige gett ett bidrag till den internationella säkerheten. Liknande insatser i andra länder kan vara aktuella för svensk del framöver. Men nu avvecklas den svenska styrkan i Afghanistan förutom en liten enhet i Kabul. Sverige kan vara nöjt med sin insats för säkerhet i Afghanistan. Efter avvecklingen får andra uppgifter ta vid, både hemma och på andra håll.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se