Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regering till höger om höger

Blir det i Sverige som i Norge kanske vi har en koalitionsregering mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna om några mandatperioder. I går kom nämligen mer uppgifter om den nya högerregering som är på väg att bildas i vårt västra grannland. En regering till höger om höger, som avgående statsministern, socialdemokraten Jens Stoltenberg, uttryckte det.

Annons

Trots att norska högerledaren (Moderaterna där heter Höyre) Erna Solberg som regeringsbildare meddelat att det är åtta programpunkter som utgör vägledning hör inte miljön till någon punkt.

Bland de saker den nya koalitionen avser genomföra hör bland annat att luckra upp lagarna för löntagares anställning så att deras trygghet ska bli mindre och arbetsgivarnas ställning stärkas. Utöver det ska norska systembolaget få längre öppettider och mycket pengar ska läggas på att bygga vägar. Dessutom ska den hittills obeväpnade polisen beväpnas.
Jag ser på gamla norska valresultat. Det från 1969 kan fungera som belysande för norska politiska utvecklingen. Valet förlorades av socialdemokratiska Arbeiderpartiet, fast partiet fick drygt 49 procent av mandaten.

Man kan här påminna om statsminister Fredrik Reinfeldts ord i söndagens tv-debatt när S-ledaren Stefan Löfven påtalade att Reinfeldt leder en svag minoritetsregering. Reinfeldt sa att hans regering fått 49,5 procent av rösterna. Tyvärr för Reinfeldt gav det bara 49,6 procent av mandaten. I Norge 1969 fick S-partiet 49,3 procent av mandaten. Det räckte inte för att bilda regering.
I stället blev det de då fyra borgerliga partierna som med sina 50,7 procent av mandaten bildade regering 1969. Statsminister blev en centerpartist, trots att Höyre blev största borgerliga parti med 20 procent av rösterna och mandaten. Övriga två regeringspartier var liberala Venstre och Kristelig Folkeparti (KrF), samma partier som nu ska vara stödpartier till den högerborgerliga tvåpartikoalitionen, enligt ett avtal mellan de fyra partierna.

Norska Centerpartiet, Venstre och KrF fick 1969 tillsammans 30 procent av rösterna och mandaten och statsministern skulle därmed komma från ett av de partierna och Centerpartiet var störst av dem.
Åren 2005 till 2013 satt norska Centerpartiet i en koalition som leddes av Socialdemokraterna. Centerpartiet hade bytt block till vänsterblocket jämfört med hur det var förr.

I valet 2013 tappade det högerpopulistiska, främlingsfientliga Fremskrittspartiet stöd, från nästan 23 procent till 17 procent. Höyre ökade, från drygt 16 procent till cirka 26. Merparten av de nya rösterna kom från väljare som 2009 röstat på Fremskrittspartiet.
Detta parti kom in i norska stortinget på 70-talet. Det växte och nådde över tio procent i slutet av 80-talet. 1993 tappade det stöd, eftersom det var för EU-anslutning på tvärs mot de flesta norska väljares åsikt. Därefter ökade partiet igen och nådde över 20 procent i valet 2005. Nu sitter partiet, och ledaren Siv Jensen, i regeringen.

I Sverige är det långt kvar till att Fremskrittspartiets motsvarighet Sverigedemokraterna sitter i regeringen. Men det är inte så länge sedan det framstod som otänkbart i Norge också.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se