Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regeringen sviker jorbruket och landsbygden

Annons

Under hösten har bland andra mjölkbönderna haft det tufft med både stigande foderpriser och sjunkande världsmarknadspriser för mjölken. En ekvation som är omöjlig. Gensvaret från konsumenter har varit ljuset i mörkret. Det är ett tydligt kvitto på att konsumenterna värderar och uppskattar svensk mat och ser böndernas betydelse för landsbygden. Frågan är om politikerna också gör det. För hur nära vi än kommer konsumenterna när det gäller att tillfredsställa deras behov kommer fortfarande en stor del av landets producerade livsmedel att säljas under stor prispress. En prispress som vi bara kan klara om vi har en fungerande jordbrukspolitik i ryggen.

Svenska bönder gör idag sitt yttersta för att vara möjlighetsinriktade och konkurrenskraftiga. Vi utvecklar våra företag genom att effektivisera och skära i kostnader, hittar nya marknader och analyserar alla upptänkliga sätt att få betalt för våra unika mervärden såsom kor på bete, extremt låg antibiotikaanvändning och knorr på grisen. Framtidens ökade behov av livsmedel och grön omställning borde göra bonden till både dagens och morgondagens hjälte.
Men framtiden ligger inte helt och fullt i våra egna händer. Idag är Europas gemensamma jordbrukspolitik, CAP, en förutsättning för svensk mat och öppna landskap. Tack vare den kan vi satsa på ett miljövänligt och hållbart jordbruk. Utan gemensam politik skulle stora delar av jordbruket gå under. Därför är det nu hög tid att stå upp för företagarna på landsbygden.

Dessvärre tyder mycket på att regeringen Reinfeldt i de pågående förhandlingarna om EU:s nya jordbrukspolitik håller på att spela bort de svenska korten. När budgetförhandlingarna avbröts för någon månad sedan hade Finland, Österrike och andra länder lyckats förhandla fram särskilda potter i EU-budgeten för miljöersättningar och landsbygdsutveckling, samtidigt som regeringen Reinfeldt gjort de svenska bönderna till förlorare.
Det här är bara ett av flera tecken den senaste tiden som får oss att ifrågasätta den svenska regeringens ambitioner med svenskt jordbruk. Visserligen satsar man miljoner i landsbygdsminister Erlandssons lovvärda Matlandet Sverige. Men samtidigt låter man bli att slåss för de miljarder i EU-budgeten som verkligen skulle göra skillnad. Ointresset oroar oss, och det borde oroa även alla andra som vill att man ska kunna bo och verka även på landsbygden.

Vi i LRF är de första att hålla med om att EU:s jordbrukspolitik är långt ifrån perfekt. Den har kompromissats på längden och tvären, för att förbli just gemensam. Och den kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Det är dags för Reinfeldts regering att inse att Sverige gick med i EU, inte tvärt om. Som det är nu tappar man i trovärdighet när man pratar sig varm för frihandel men inte bevakar det inhemska jordbrukets konkurrenskraft.

Under 2013 återupptas EU:s budgetförhandlingar. Ett önskvärt nyårslöfte från den svenska regeringen är att man då börjar stå upp för jordbruket och landsbygden, precis som landets konsumenter redan gjort. Förebilderna finns. Göran Persson lyckades 2005 åstadkomma ett bra utfall både när det gäller landsbygdsprogrammet och EU-avgiften för Sverige. Inte vill väl Fredrik Reinfeldt vara sämre?

Helena Jonsson,
förbundsordförande LRF
Martin Moraeus,
Regionordförande
LRF Dalarna
Foto Fredrik Sandberg/SCANPIX

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel