Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Riklig mens” var tarmcancer

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, riktar kritik mot en läkare vid en vårdcentral i Borlänge. Utredningen om en patients blodbrist gjordes försent. Därför fördröjdes upptäckten av en tumör i tjocktarmen.

Annons

Diagnosen försenades och cancern spred sig till bukhinnan, med oviss prognos.
Patienten är en kvinna i 40-årsåldern. Hon sökte läkare i januari 2011 på grund av lågt blodvärde. Hon ordinerades järntabletter.

I augusti sökte hon åter på vårdcentralen eftersom hon mådde mycket dåligt och hade grav anemi, blodbrist. Läkaren skrev ut mer järnmedicin. Läkaren förklarade blodbristen med att hon hade rikliga menstruationer.
I september och december hade järnnivåerna inte förbättrats och ytterligare järninjektion och tabletter gavs. Läkaren fick också patienten att sätta in en hormonspiral för att se hur blodvärdet påverkades.

I april 2012 fick kvinnan lämna avföringsprov och göra koloskopi. En fem centimeter stor tumör hittades då i tjocktarmen. Operation och cellgiftsbehandling följde direkt.
Vårdgivaren säger i sitt yttrande till IVO att patienten inte hade nya symtom från buken eller mag/tarmkanalen men hade relativt stora menstruationsblödningar.
Eftersom blodvärdet normaliserades efter behandlingen med järn 2011 och 2012 så kvarstod läkarens bedömning.

Men eftersom blodvärdena inte normaliserades lika snabbt hösten som januari-mars 2011 borde en utvidgad utredning med avföringsprov ha börjat tidigare, enligt vårdgivarens svar.
Patienten skriver i sitt yttrande att hon aldrig uppgav att hon hade rikliga menstruationer utan det var läkarens egen tolkning.
Hon tycker att hon blev nonchalant bemött när hon bad att få kolla blodvärdet oftare, och hon flera gånger frågade läkaren om han inte skulle undersöka om blödningen kom från magen.

Patientförsäkringen som utrett ärendet bedömer att diagnosen försenades med nio månader och att cancern då hann sprida sig.
IVO skriver att bristen på en basal utredning orsakade merparten av fördröjningen med diagnosen. Väntetiden på undersökningen med koloskopi var också för lång.
IVO påpekar också vårdgivarens ansvar för att personalen bemöter patienterna med respekt och att behandlingen så långt möjligt utformas och genomförs i samarbete med patienten.