Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Riktigt roligt med Francisco

Annons

Pablo Francisco verkar ha energi för ett helt kompani.
I Falun går han på högvarv och växlar mellan att härma dvärgar och Arnold Schwarzenegger och allt där emellan, och det är riktigt roligt.

Pablo Francisco
Var: Lugnet, Falun
När: Söndag 24/11
Publik: 375
Betyg: 5

Jag, som så många andra, har sett några kortare klipp på YouTube med Pablo Francisco, exempelvis "Little Tortilla Boy". Inför showen i Falun tänkte jag; "det där är väl nån final på programmet, han kan ju inte köra på så där intensivt hela tiden med en massa ljudeffekter och grejer".
Jodå. Det kan han.
Till och med ännu mer intensivt.

Från att Pablo går på scenen i Falun är det full show ända in i kaklet.
Han är vansinnig, på ett väldigt positivt sätt.
Han börjar med att göra en filmtrailer om Falun, där det tydligen är väldigt kallt för en amerikanare, och fortsätter med att både såga blues-musik, få in Rovdjuret (kort men sjukt bra imiterat) i en dildobeskrivning, prata jättelänge om dvärgar och hundra saker till.
Hans röst växlar hejvilt mellan Dr. Phil, Arnold, bebis, katt, trumpet, dvärg, trailermannen och hundra saker till.

Och mycket kretsar kring sex, vilket kan kännas lite synd, för det är nästan i partierna där han inte blandar in sex så mycket (som i blues-snacket) som han är som allra roligast.
Men oavsett vilket ämne det är så går det inte att komma ifrån att Falun hade besök av en komiker av världsklass denna kväll, och han levererar, över mina förväntningar.
Nog för att det var en söndag, men fler än 375 borde ha passat på att uppleva Pablo.


Som uppvärmningskomiker denna kväll fick Falun två amerikanare, Steve Kramer och Sean Savoy, och svenska Özz Nüjen, som på grund av ryggskada fick använda sig av rollator för att ta sig fram.
– Jag ville inte ställa in, säger han och får jubel.
Özz börjar riktigt bra med en rolig, och väldigt sann, iakttagelse angående svenskars fascination för amreikanare.
– En amerikanare kan bo här i 30 år utan att varken ha jobb eller kunna språket, vi tycker fortfarande att han är charmig när han försöker säga något på svenska. Om en arab bor här i åtta år och har startat två företag och inte pratar flytande svenska så duger det inte.
Senare lämnar han ordet fritt och publiken får bestämma ämnet han ska prata om, och då sjunker humornivån.
Båda de amerikanska uppvärmarna gör ett bra jobb, även om Steve ibland känns lite som en sämre kopia av Pablo med sina imitationer. 

Jonas Stentäpp
jonas.stentapp@daladem.se