Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Risk för återfall hög hos Brandt

”Brandt har under verkställigheten inte gjort några framsteg rörande inställning till gärningen, vidare har han motsatt sig adekvata behandlingsprogram. Kombinationen av dessa faktorer genererar ett ur risksynpunkt graverande bedömningsunderlag.”
Så här varnar experterna för hög risk för återfall hos mördaren Jan-Erik Brandt.

Annons

Den i dag 49-årige Brandt dömdes 2005 till livstids fängelse för mord på sin sambo i deras hem i Äppelbo i juli 2004. Brandt efterlyste sambon som försvunnen sedan paret lämnats av vid sitt hem efter en motorfest i Vansbro.

16 september greps han som misstänkt för mordet och dagen därpå grävdes sambons kropp fram under en båt på hemmets bakgård. Hon var strypt med en sladd, inlindad i en matta och plast och hade av allt att döma legat där sedan hon dödades strax efter att parets skilts från sina vänner.
Brandt nekade genom hela utredningen till att ha med sambons död att göra. Sedan han dömts till livstid ändrade han sig och erkände dråp. När han inte blev trodd återtog han erkännandet. Livstidsstraffet fastställdes i Svea hovrätt.

I juni begärde Brandt att få offentlig försvarare inför begäran om att få livstidsstraffet tidsbestämt. Det är med anledning av den som Örebro tingsrätt begärt den riskbedömning från Rättsmedicinalverket som ovan citerade uppgifter hämtats från. Det som står i utlåtandet lär inte bidra till Brandts möjlighet att slippa livstidsstraffet.
Experterna bedömer risken för återfall i brott som hög. Det görs med hänvisning till hans envetna förnekade av brottet och känslokylan i förhållande till offret. Experterna konstaterar att det inte finns nånting i Brandts beteende som indikerar att han eftersträvar någon förändring i det avseendet. Ett citat ur utlåtandet:

”Då Brandt genom detta förhållningssätt dessutom väljer att avstå från adekvata behandlingsinsatser framkommer egentligen inga faktorer av vikt som talar för att han inte återigen kommer att begå våldsbrott i nära relationer.”
Brandt dömdes inte bara för mord utan också för misshandel av sambon. Flera kvinnor som han tidigare haft relationer till vittnade om hur även de hade utsatts för våld. Det förnekades helt av Brandt som enligt utlåtande fortsätter förneka det. Även hans taktiska erkännande för att försöka åstadkomma ett lägre straff vägs in till hans nackdel:

Ett citat igen:
”I relation till brottsoffret konstateras att Brandt efter att ha bragt denne om livet även undanröjt kvarlevorna genom att gräva ner dessa på baksidan av familjens hus. Efterbrottsbeteende, med såväl undanröjande av offret som deltagande i sökandet efter denne, vittnar om känslokallt och beräknande beteende. Vidare ses det erkännande, rörande gärningen, som lämnats och sedermera återkallats vara tecken på manipulerande samt en bristande empati.”

Till 49-åringens fördel ska konstateras att han enligt utlåtandet skött sina permissioner sedan de inleddes 2005. Han har sedan april återkommande permissioner med övernattning.
Riskbedömningen blir underlag när Örebro tingsrätt tar ställning till begäran.

Gubb Jan Stigson
gubb-jan.stigson@daladem.se