Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: 26,3 är en lättnad för S

Partisympatimätningen från Scb

Annons

Statistiska centralbyrån, Scb, kom med sin stora undersökning om väljarnas partisympatier (Psu) tisdag 3/12. Scb mäter två gånger per år och storleken gör att mätningen betraktas ha säkra uppgifter.

En nackdel med mätningen är att den görs under cirka fyra veckor. Därmed brukar det som hänt sista veckorna väga lättare och händelser då inte ge så stor effekt på resultatet.

I mätningen får S, med 26,3 procent, sitt lägsta väljarstöd sedan mätningarnas start i början av 70-talet. Trots det drar nog partiet en lättnadens suck och betraktar resultatet som hyfsat bra, givet de dåliga omständigheterna. S fick 28,3 procent i valet.

Aldrig har nämligen ämnena invandring och brott varit så centrala i debatten som de gångna månaderna, och påverkat väljarna. Tidigare har andra ämnen varit i centrum, främst de som rör offentlig välfärd och ekonomi.

Dominansen för frågor och problem med koppling till invandring och brott har missgynnat regerande S, som brukar trivas bättre då debatten handlar om sociala och ekonomiska frågor med koppling till välfärden.

I Psu går det att jämföra dels med förra mätningen, i maj, dels med valresultatet. Det gör att varje parti kan välja den fördelaktigare jämförelsepunkten av de två.

Exempelvis KD har halverats sedan maj, från 13,0 procent då till 6,6 procent nu. Det är statistiskt säkerställt. Men majsiffran var hög och kom sig av att partiledaren Ebba Busch Thor hade varit framgångsrik i opinionsbildning sedan valet och framstått som tydligt borgerlig, för en moderatledd regering samt emot det januariavtal som C och L slöt med S-ledda regeringen.

KD vann då väljare från M och SD. De har sedan gått tillbaka till de partierna. Ja, det skedde redan majmätningens sista dagar, då EU-parlamentarikern då Lars Adaktussons (KD) ageranden rörande sammanhang med negativ hållning till abort kom i centrum. Det gjorde att väljare lämnade KD för M och SD. Det är den väljarrörelsen som Scb nu bekräftar.

Jämfört med valresultatet ligger KD tre tiondelar av en procentenhet över sitt valresultat. För M är det tvärt om.

Ulf Kristerssons parti hade lågt stöd i maj, 16,0 procent. Sedan dess har M ökat, till 18,3 procent i Psu. Det är en statistiskt säkerställd ökning. Men det är under valresultatet och jämfört med M-resultatet då på 19,8 procent är det en statistiskt säkerställd nedgång.

I majmätningen låg SD med 17,1 procent under valresultatet, om än bara med fyra tiondelar av en procentenhet. I Scbs Psu nu ligger SD på 22,6 procent, partiets högsta nivå i Scb-mätningar och en statistiskt säkerställd ökning jämfört med i maj, på 5,5 procentenheter, och sedan valet, på 5,1 procentenhet.

Det är dominansen av frågor rörande problem med koppling till invandring och ämnet brott som gynnat SD. Jimmie Åkessons parti gynnas också av sin tydliga oppositionsroll, vilket gör att personer som är missnöjda med olika saker kan uppge sig stödja SD i en protest mot det man är missnöjd med.

De tre partierna i det så kallade konservativa blocket, M, KD och SD, samlar 47,5 procent enligt Scb. Det är 3,9 procentenheter mer än i valet och 1,4 procentenhet mer än i maj.

Gällande de två borgerliga partier som är i januariavtalet, C och L, har båda ökat sedan i maj, i båda fallen med 0,4 procentenhet. Det är inte statistiskt säkerställt. C får 7,3 och L får 4,1. L är därmed ovanför riksdagens spärr. Men stödet är inte tillräckligt stort för att säga att L är statistiskt säkert över fyra procent.

Jämfört med valet har både C och L minskat statistiskt säkerställt, med 1,3 procentenhet respektive 1,4.

Det fjärde av januariavtalets partier, MP, får 5,1 procent. Det är en statistiskt säkerställd ökning sedan maj, då språkrörens parti fick 5,6 procent. Jämfört med valet är det fråga om en statistiskt säkerställd ökning, från 4,4 procent då. MP-väljarna verkar vara nöjda med den politik deras parti för.

Väljare som gått från S till vet ej-gruppen, mer än tre femtedelar av de S tappat sedan maj, är antagligen missnöjda med den högerliggande politik regeringen för i och med januariavtalet, exempelvis borttagen värnskatt.

V, som utgör oppositionen till vänster, noterar 8,1 procent. Det är en statistiskt säkerställd minskning sedan 8,7 procent i maj. Partiet ligger därmed nästan exakt på valresultatets 8,0.

V har misslyckats med att vinna mer stöd, trots att januariavtalets partier för en ganska högerliggande politik med bland annat borttagandet av värnskatten. S-väljare har sedan maj inte gått till V.

Väljarströmmarna bekräftar det. Sedan maj har S netto tappat väljare bara till gruppen vet ej och till SD. De förra är större än de senare, 1,3 procentenhet respektive 0,8. S har inte tappat något till V den perioden. Däremot har V tappat till SD, 0,3 procentenhet, och det är enda parti som V tappat till sedan maj.

Väljare som gått från S till vet ej-gruppen, mer än tre femtedelar av de S tappat sedan maj, är antagligen missnöjda med den högerliggande politik regeringen för i och med januariavtalet, exempelvis borttagen värnskatt.

De väljarna har inte funnit SD, som vill ha en moderatledd regering, vara ett alternativ att stödja för att uttrycka missnöje med S. S bör föra en mer vänsterliggande och välfärdsvänlig politik för att vinna tillbaka de väljarna.