Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Allas vår tid är 1968

Populärkulturell svensk historia

Annons

Tredje säsongen av Vår tid är nu har börjat på SVT. Första säsongen utspelades (föreställdes vara) 1945. Nu är det 1968.

Det året är välkänt och skildrat många gånger. Onekligen skedde många och stora händelser då.

Vietnamkriget var i intensivaste skedet, där USAs president demokraten Lyndon Johnson hade över 600 000 man i Sydvietnam för att bekämpa kommunismen i form av Nordvietnam och befrielserörelsen FNL, som inledde Tetoffensiven mot USA 30 januari.

Mordet på medborgarrättskämpen i USA Martin Luther King var 4 april. Studentrevolten i Paris inleddes 2 maj. Pragvåren i Tjeckoslovakien följd av en invasion av Sovjetledda styrkor 20 augusti. Mordet på presidentkandidaten Robert Kennedy (Lyndon Johnson ställde inte upp till omval) 6 juni.

Presidentvalet i USA 5 november som slutade i skifte av styrande parti till högerpartiet Republikanerna och Richard Nixon, sedan han besegrat Demokraternas kandidat vicepresident Hubert Humphrey.

I inledningen av första avsnittet i Vår tid är nu, tredje säsongen, syns seriens kvinnliga huvudperson Nina Lewander se på tv-nyheter om Vietnamkriget.

Hennes dotter Christina går på ett möte mellan studenter och en politiker. Våren 1968 ockuperade Stockholms universitets studenter sitt kårhus, vilket har omtalats och skildrats mycket. Kanske beror det på att många av de som var med om det senare kom att få jobb på centrala poster i samhället, bland annat inom massmedierna.

De personerna ingick i den stora kullen fyrtiotalister, de födda på 40-talet. De var runt 20 år 1968. Flera av dem gick på universitet då. Många av dem kom från väletablerad övre medelklass och överklass.

Många av dem revolterade mot sin föräldrageneration och dess borgerliga livsstil och värderingar. De revolterade även mot den regerande socialdemokratin. Det fanns därmed inte mycket annat än någon form av kommunism att söka sig till för dem.

Olika sorters kommunism var det gott om 1968. Sovjetvänlig, Kinavänlig, marxism, leninism, stalinism, maoism, trotskism. Vänsterpartiet Kommunisterna föll inte alla som såg sig som kommunist i smaken. Andra, mer specifika, alternativ blev det som vissa sökte sig till. Kommunistiska partier förökade sig genom delning.

Apropå klass så är den klass som främst skildras i Vår tid är nu överklassen, även om också arbetarklass skildras. Restaurangen Djurgårdskällaren, DK, och dess ägarfamilj består av tre syskon som var 20 till 30 år 1945, med respektive och barn. I sin tur är de barnen runt 20 år 1968. Matriarken Helga Lewander fanns med fram till säsong 2, men inte i säsong 3.

Vår tid är nu har fått kritik för att den skildrar 1968 i Sverige, vilket skildrats flera gånger förr. Jag håller inte med om kritiken. Möjligen i att det är åter främst den övre medelklassens studenter i huvudstaden som skildras, knappast breda folklager.

Faktum är att i det röda Sverige röstade nästan ingen på kommunisterna 1968. Det enda större av de kommunistiska partierna, Vänsterpartiet Kommunisterna, VPK, gjorde sitt sämsta val det året med bara 3,0 procent av rösterna. Det gav partiet tre mandat av riksdagens andra kammares 233 (Småpartispärr saknades).

Det stora flertalet röstade på Socialdemokraterna, som fick 50,1 procent, med Tage Erlander som partiledare i detta val som visade sig bli hans sista som partiledare. Han hade då varit statsminister i 22 år och S regerat i 36 år sedan 1932 (undantaget 3,5 månader 1936 då Bondeförbundet, som Centerpartiet hette då, regerade). Väljarna slöt upp bakom de regerande Socialdemokraterna i orostiden 1968.

"Kom till invigningen av diskoteket Ninas på DK, så får du se hur borgerligheten lever". Ungefär så sa Christina Lewander till en på studentmötet.

De senaste åren har flera böcker kommit ut om Tage Erlander och dåvarande finansministern Gunnar Sträng. I böckerna skildras bland annat 1968. Det fanns problem på den tiden också, fast av annat slag än nu. God ekonomi förde med sig inflation. God konjunktur medförde personalbrist i vissa yrkesområden. De regionala klyftorna ökade och landsbygden avfolkades.

Vår tid är nu fyller sin funktion som en populärkulturell skildring av svensk nutidshistoria. Andra länder har också sina skildringar av 1968.

Bostadsbrist rådde, särskilt i de expanderade större städerna. Så var det trots att en miljon bostäder byggdes på tio år mellan 1965 och 1975. Invandring förekom även 1968, fast främst av arbetskraft från europeiska länder och inte så mycket i form av flyktingar.

Det var på den tiden liten rörlighet mellan länder, från de utanför västvärlden. Det kalla kriget rådde mellan stormakterna USA och Sovjetunionen och deras respektive allierade. Där var Sverige alliansfritt och neutralt, men hörde i praktiken till västländerna.

Vår tid är nu fyller sin funktion som en populärkulturell skildring av svensk nutidshistoria. Andra länder har också sina skildringar av 1968.

Mad Men, en amerikansk tv-serie om en reklambyrå på 1960-talet, har bland sina sista avsnitt en scen där huvudpersonen den rika reklammannen Don Draper står vid en bardisk och säger att Nixon har blivit president nu och allt är som det ska vara.

En scen som skildrar den amerikanska övre medelklassens och ekonomiska överklassens 1968.