Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Det kanske är dags att förbjuda extrema organisationer eller åtminstone tillämpa befintliga lagar mer åt begränsande håll?

Jag har varit för en långtgående yttrande- och organisationsfrihet, där åsikter som är nazistiska eller rasistiska ska kunna uttryckas och föreningar för folk som tycker så ska kunna förekomma.

När jag i början av 1990-talet studerade statsvetenskap vid Uppsala universitet var det seminarieövningar där frågor som dessa togs upp. Argument för och emot att dessa åsikter, och organisationer för dem som tycker så, ska kunna verka togs upp.

Fördelarna med långtgående yttrande- och föreningsfrihet ansågs överväga nackdelarna. Vid inskränkningar ansågs de nazistiska och rasistiska organisationerna kunna gå under jorden och ändå fortsätta sin verksamhet, fast dolt.

De riskerade att kunna odla ett martyrskap och framstå som spännande att närma sig, för vissa personer. Det fanns också risk att de skulle övergå till kriminell verksamhet när de inte lagligt kunde vara verksamma. Att det blir ett sluttande plan där allt mer kan förbjudas, fanns också som argument.

På den tiden var inte extrema religiösa åsikter eller organisationer aktuella i någon större grad, som al-Qaida och Isis / Isil / Daesh. De är ju också extrema organisationer med extrema åsikter och som förekommer i dag, om än diffust hur stor utbredning eller anhängarskara de har i Sverige.

På senare år har de nazistiska organisationerna, främst Nordiska motståndsrörelsen, NMR, flyttat fram sina positioner och är mer verksamma, om än oklart om det rör sig om mer än en liten skara aktiva personer. De demonstrerar på arbetarrörelsens dag, 1 maj. De är på bokmässan i Göteborg och politikerveckan i Visby.

De är inte så många, men kan vara det på vissa platser som de samlas till. I deras ideologi ingår våld som ett arbetsredskap. Det talas om att de i kraft av sitt våldskapital kan tvinga andra debattörer och verksamma i demokratin att tystna, vika undan och behöva bli försiktiga vad gäller yttranden och sammankomster.

Sveriges nuvarande hållning med långtgående yttrande- och organisationsfrihet är inte givet den rätta eller enda i en demokrati.

Det gäller både på sammankomster som de nämnda och i vardagen, där nazister finns och är verksamma, exempelvis i Ludvika kommun. Förslag om att förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer reses nu i debatten och det diskuteras om lagrum som finns kan tillämpas mer aktivt. Diskussion om lagskärpning fanns även i början av 90-talet.

I Finland har en organisation som NMR förbjudits och Tyskland har ett författningsskydd där nazistiska organisationer kan förbjudas. Sveriges nuvarande hållning med långtgående yttrande- och organisationsfrihet är inte givet den rätta eller enda i en demokrati.