Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: En generös migrationspolitik är Vänsterpartiets glastak

Partiledarbyte i Vänsterpartiet

Socialdemokraterna vann 1994 på 45 procent. 3,5 vecka före valdagen hade S 50 procent. Skarpa förslag att förbättra Sveriges ekonomi minskade S-väljarstödet. V och MP lyftes in i riksdagen från under fyra procent före valet.

Carl Bildts borgerliga regering hade kört statens ekonomi i botten med stora budgetunderskott och statsskuld.

Göran Persson sanerade statsfinanserna som ny finansminister. Hösten 1994 drevs skattehöjningar igenom med V. Våren 1995 drevs nedskärningar igenom med C.

Saneringen för att förbättra statens ekonomi ledde till minskat förtroende bland väljarna. S minskade till 30 procent. Väljarna gick vänsterut. V nådde 15 procent våren 1995. Den nivån hade V till valet 1998 då V fick 12 procent.

Gudrun Schyman som ny partiledare 1993 lyfte inte V första 1,5 åren. S och Ingvar Carlsson tog väljarna som var missnöjda med Bildtregeringen.

Frågor om ekonomi, statsfinanser, välfärd, arbetslöshet dominerade. Invandring och brottslighet var inte bland de främsta valfrågorna för väljarna 1994. Invandring var dock i debatten 1991 till innan valet 1994 i och med att många flyktingar kom från forna Jugoslavien. Men i valet 1994 dominerade ekonomi och statsfinanser med arbetslöshet och välfärdssystem.

Många väljare tyckte 1995 att S-regeringen sanerade statsfinanserna för hårdhänt. Visserligen infördes värnskatt för höginkomsttagarna, vilket upprörde dem och borgerliga politiker. Men det var främst nedskärningar i socialförsäkringar (vid sjukdom och arbetslöshet) som upprörde. V drog nytta av det.

I helgen håller V digital kongress där Jonas Sjöstedt avgår efter nästan nio år som partiledare. 8,0 procent blev hans bästa resultat i riksdagsval, 2018. Nooshi Dadgostar väntas bli ny V-ledare.

Hon argumenterar för en tydlig vänster- och välfärdspolitik med bättre offentlig välfärd till priset av höjda skatter. Det är en politik som borde attrahera väljare så att V når minst 15 procent nu när S är försvagade på 25 procent. (Ipsos, DN 27/10). V har 11 procent.

V-motstånd mot försämring i LAS för löntagare har nog gett ökat stöd för V. Och antagligen är det partiets migrations- och rättspolitik som förhindrar ännu högre stöd. De är frågor som väljarna prioriterar nu, jämte sjuk- och hälsofrågor i coronatid.

En stor del av de väljare som vill ha en bättre välfärd och bibehållen offentlig service och verksamhet på gles- och landsbygd vill ha en ganska restriktiv migrationspolitik. Och de vill ha satsningar i rättspolitiken

V har en migrationspolitk som är generös, värnar asylrätten och att ganska många flyktingar kan komma till Sverige. Men en stor del av de väljare som vill ha en bättre välfärd och bibehållen offentlig service och verksamhet på gles- och landsbygd vill ha en ganska restriktiv migrationspolitik. Och de vill ha satsningar i rättspolitiken och skärpningar av straff.

V kan därför trots förslag om högre skatt för de välbeställda och förbud mot vinster i den offentligt finansierade välfärden, som många väljare håller med partiet om, inte öka sitt stöd till mer än 11 procent. Dess högsta stöd är även i Stockholms kommun, inte på gles- och landsbygd där missnöje med försvinnande offentliga välfärdsverksamheter främst finns.

Om Nooshi Dadgostar kan ändra det är oklart. Troligen inte så länge migrations- och rättsfrågorna är centrala och V har en generös migrationspolitik och inte en mer restriktiv.