Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: EU-makt men med förnuft

EU-debatt i riksdagen

Annons

Onsdag 13 november hölls en partiledardebatt i riksdagen. Den begränsades till EU som tema. Frågor om den senaste tidens skjutningar och sprängningar med dödsoffer som följd och misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson (S) kom ändå upp i debatten.

Men det var undantag. Debattörerna höll sig ganska tydligt till EU och ämnen kopplade till denna union. Eftersom mycket finns inom EU så kom många ämnesområden med.

Som en röd tråd genom debatten gick frågan hur mycket makt som ska vara på EU-nivån och hur mycket makt som ska ligga på medlemsländerna. Olika partier kan dessutom tycka att olika ämnen ska vara på de olika nivåerna.

Det här kan låta abstrakt, men får snabbt tydlig gestalt. Denna fråga, om vad EU ska hålla på med och inte, har också varit central i svensk politik i omgångar de 25 åren sedan folkomröstningen om EU-medlemskap.

Statsminister Stefan Löfven (S) inledde riksdagsdebatten med ett anförande på en kvart. Han tog där upp bland annat sådant som den sociala pelaren inom EU och minimilöner på EU-nivå. Gällande det fastnade debatten också ett tag.

Löfven menar att minimilöner, om de införs, ger ett golv och större trygghet för löntagare i EUs länder. Och att det är möjligt för ett land som Sverige med annat system gällande löner, nämligen att de bestäms i avtal mellan arbetsmarknadens parter, är förenligt med ett system i EU med minimilön.

De som kritiserade system med minimilön, bland annat Moderaterna, menar att det riskerar att undergräva modellen med lön satt utifrån avtal mellan arbetsmarknadens parter. Samma gäller för eventuellt system med a-kassa på EU-nivå i en social pelare.

I en argumentation menade de som är emot minimilöner och a-kassa på EU-nivå att Löfven, som talar sig varm för den svenska modellen, undergräver den genom att öppna för regler om löner och arbetslöshetsersättning på EU-nivå.

Anledningen till att Löfven, S och regeringen, tenderar att vara positiva till förslag som är på gång att föreslås eller införas på EU-nivån, av EU-kommissionen, kan bero på att Löfven och ministrar är på toppmöten och tar till sig av argument för dessa reformförslag.

En debatt och kamp om vad och hur mycket som ska finnas på EUs nivå har funnits hela tiden. Sverige har bland annat valt att stå utanför valutaunionen EMU. Sverige har med det, och i övrigt agerande, vanligen valt att inte vara i EUs inre krets. Den inre kretsen är de som förespråkar fördjupning av EU, med mer makt på många områden till EUs nivå från medlemsstaterna.

Exempelvis jordbrukspolitiken har hela tiden varit gemensam på EUs nivå. Nu diskuteras att införa en åklagarmyndighet på EU-nivå samt ökat polisiärt samarbete. Även en så kallad bankunion diskuteras, främst för euroländerna. Men även länder utanför EMU kan komma att få gå med i en bankunion.

Nu signalerar S via Löfven intresse av ökat försvarssamarbete i EU. Vad innebär egentligen det? Kan det innebära att svenska (värnpliktsutbildade) soldater kan komma att sättas in runt om i Europa

Faktiskt så är ökat försvarssamarbete aktuellt på EUs nivå. Löfven, S och regeringen ställer sig positiva till det. Det är dock anmärkningsvärt eftersom det vid EU-inträdet sades att EU inte skulle ha militär dimension.

Sedan fick EU det men Sverige valde att hålla sig borta från det så gott det gick. Särskilt S, utöver V och MP, hade den linjen. Nu signalerar S via Löfven intresse av ökat försvarssamarbete i EU.

Vad innebär egentligen det? Kan det innebära att svenska (värnpliktsutbildade) soldater kan komma att sättas in runt om i Europa, i EU-länder vid Medelhavet eller nära Turkiet eller Ryssland.

Visserligen är USA mindre tillförlitligt försvarspolitiskt med Donald Trump som president. Men att kasta sig in i ett djupare försvarssamarbete inom EU är inte givet bra för Sverige. Utöver ett närmare samarbete med Finland slöt Sverige nyligen avtal med Storbritannien på försvarsområdet, ett land som är på väg att lämna EU.

Frågan om medlemsavgiften till EU på cirka 40 miljarder kronor per år för Sverige, kom upp. De flesta är emot att Sverige ska betala mer när Storbritannien lämnar EU. Frågan är dock om inte regeringen blir tvungen att i förhandlingar släppa till några miljarder kronor mer.

Ska ökade samarbeten i brottsbekämpning, biometriska identifikation i övervakning mot brott, klimatambitioner, migrationsfrågor, försvarsfrågor och annat ske på EU-nivå kan det komma att kosta mer.

Att få andra EU-länder att gå med på minskningar i regionalstöd och jordbruksstöd för att finansiera dessa (ökade) satsningar kan bli svårt. Liberalerna är det parti som är mest villigt att låta EU-avgiften stiga.

Partier vill ge EU mer makt och handlingsfrihet på områden som de själva gillar att se EU genomföra det som de själva vill. Men partier vill inte ge EU makt på områden där det kan gå emot deras egna intressen.

Talmannen tog upp den av Sverigedemokraterna anmälda misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson (S) och meddelade att riksdagen ska röstas om det fredag 15 november klockan nio.