Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Högre lön för kommunalare

Artikel 4 av 5
Kommunals krav på LO
Visa alla artiklar

Löneavtalsrörelsen

Annons

Tisdag 22/10 meddelade LO-fackförbundet Kommunal att de lämnar LOs samordning, med LOs 14 fackförbund, inför avtalsrörelsen. Även Pappers har lämnat LO-samordningen. Det blir då två av 14 LO-förbund utanför LO-samordningen.

Enligt Sveriges radio har Kommunal inte fått gehör i LO för särskilda lönesatsningar på yrkesutbildade personer inom välfärdssektorn. Dessa förslag till lönekrav har inte tillmötesgåtts i LO i tillräcklig grad, finner Kommunal.

Kommunals ordförande Tobias Baudin vill driva att sina medlemmar inom vård, skola och omsorg får högre lön. Baudin framhåller att det behövs bättre lönenivåer för anställda inom Kommunals område för att få folk att vilja jobba med områdets arbetsuppgifter.

Med många pensionsavgångar närmaste åren och ökat vårdbehov med allt högre andel och antal äldre är behovet av mer personal ökande. För att göra yrken som Kommunal organiserar attraktivare behövs högre löner. Så resonerar Kommunal.

Fackförbund som Kommunal, men även andra med många lågavlönade, har alltid problem inför avtalsrörelsen. Lönepåslagen räknas i procent. Det gör att påslagen för lågavlönade blir små jämfört med de med högre löner.

Några exempel är att om löneökningen sätts till tre procent blir det för en person med 20 000 i månadslön 600 kronor mer. Men för en med 30 000 blir det 900 kronor mer. Och en med 40 000 blir det 1 200 kronor mer för.

Samtidigt är de priser som måste betalas för varor och tjänster i kronor och samma oavsett vem som ska köpa dem. Det gör att lågavlönade, som får låg löneökning i kronor, har liten möjlighet att konsumera. De som tjänar mer får mer löneökning och har bättre råd att köpa varor och tjänster.

De med högre lön drar successivt ifrån i lönenivå. I exemplet ökar den med 30 000 i månaden lönen med 300 kronor mer än den lågavlönade på 20 000 i månaden. Och den med 40 000 ökar 600 kronor mer än den med 20 000 i ursprungslön.

För Kommunal, och dess många lågavlönade medlemmar varav en stor majoritet är kvinnor, vore det bättre med ett påslag räknat i kronor. Exempelvis 900 kronor i löneökning för alla tre i exemplet skulle ge oförändrade löneskillnader, mätt i kronor mellan de tre. Och de skulle få lika mycket mer att handla för.

I procent räknat skulle det dock innebära mest till de lägst avlönade, 4,5 procent i fallet med de som ursprungligen hade 20 000. Men bara 2,25 procent för den med 40 000 i månadslön i utgångsläget.

Frågan är: När är rätt tid att höja lågavlönade kommunalares löner?

När industrins parter satt ett så kallat märke, säg på 2,6 procent, i löneökning har det inneburit att Kommunals lågavlönade halkat efter i kronor räknat i lönenivå mot de som har bättre betalt och för vilka procentpåslaget ger mer i kronor än för Kommunalarna.

Kommunal vill, som framgick av Baudin, ha satsningar på de med yrkesutbildning bland Kommunalarna. Låga lönenivåer finns även bland andra medlemmar i LO, exempelvis i Handeln.

De som är lågavlönade, som i Kommunal, får jämt höra att det är fel tidpunkt att höja deras löner. Är det högkonjunktur sägs ökade löner medföra inflation och överhettning i samhällsekonomin.

Är det dålig konjunktur sägs arbetsgivarna inte ha råd med löneökningar. I alla fall inte höga sådana, räknat i procent av ursprungslönen.

Frågan är: När är rätt tid att höja lågavlönade kommunalares löner?